Åse Blombäck har förflutet som socialdemokratisk politiker i Kalix, hon var bland annat vice ordförande i dåvarande barn- och grundskolnämnden.
Hon valde för ett par år sedan att lämna politiken.
- Jag vill inte gå in på vad som hände, men jag kände att partipolitiken hade blivit väldigt elak och att jag vill ödsla min energi på sådant som känns meningsfullt, säger Åse Blombäck som alltså var förälder när skolorna i Karlsborg, Båtskärsnäs och Björkfors lades ned, politiker när skolnedläggningarna i Vitvattnet, Morjärv, Töre högstadium och Innanbäckens högstadium klubbades och nu på avstånd betraktar beslutet att lägga ned skolorna i Risön, Gammelgården och Pålänge.
Summa: Tio skolnedläggningar på åtta år.
En ledarfråga
Åse Blombäck har reagerat på motiveringen till det senaste nedläggningsbeslutet.
- De styrande säger att de lägger ned skolorna för att kvalitén ska bli bättre. Det är ett jättetråkigt synsätt, för struktur och kvalité hänger inte ihop och det är trist att de blandar ihop begreppen på det sättet. Jag tycker att de styrande ska fråga sig om de vinner något samhällsekonomiskt på skolnedläggningarna, jag tror inte att de gör det, säger Åse Blombäck som anser att problemen i skolan i Kalix är en ledarskapsfråga.
- Ledarskapet i klassrummen, ledarskapet på rektorsnivå, ledarskapet i förvaltningen. Det finns bra ledare i Kalix också, men det är där det brister och det hade varit klokt att ta itu med den frågan först och strukturen sedan.
Goda exempel i länet
Hela Sverige ska leva jobbar för just det – att hela Sverige ska leva.
Åse Blombäck reser runt i landet och får ta del av exempel på när det entreprenörskap som finns på landsbygden, tas tillvara.
- Många kanske inte vet att ishotellet
i Jukkasjärvi växte fram ur verksamheten i hembygdsföreningen? Att trädhotellet i Harads blev verklighet tack vare den förankringen ägaren hade i bygdeföreningen?
Trenden är dock, på många håll, att servicen flyttar länge och längre från människorna.
- Det finns några kommuner som försöker ändra tankemönstret, som ser landsbygden som en resurs. Boden är ett sådant exempel, Piteå ett annat, säger Åse Blombäck.
Nya kanaler
Kalix kommun må vara en genomsnittlig svensk kommun avseende storleken, men Kalix är ändå landsbygd.
- Alla beslut som tas handlar om landsbygdsutveckling och ändå är bygderådet inte den samtalspartner man så gärna vill vara, säger Åse Blombäck som upplever att den ideella verksamheten inte har samma status som annan verksamhet.
- Det är ändå via, exempelvis, bygderåden som de styrande får veta vad människor vill. Människor är inte, i samma utsträckning som tidigare, medlemmar i politiska partier. Ett parti som fick 5 000 röster i senaste valet kanske har 400 medlemmar och av dem går 30 regelbundet på mötena. Hur ska de styrande få reda på vad folket vill, genom att lyssna på den lilla skaran? Det måste till ett nytt sätt att tänka, säger Åse Blombäck.
Det är inte ”stan” som lockar
Kalix kommun har en accelererande befolkningsminskning.
Åse Blombäck är övertygad om att den hänger samman med de många nedläggningarna av byaskolor och hon efterlyser en konsekvensanalys avseende samhällsperspektivet.
En analys som svarar på frågorna vad blev bättre, hur gick det med befolkningssiffrorna.
- De flesta som flyttar till Kalix, flyttar nog inte till centrum och de flesta som väljer att stanna kvar, gör det nog inte för ett liv i centrum. Om jag inte hade valt att bosätta mig i min hemby Båtskärsnäs, hade jag inte stannat kvar i Kalix kommun. Mina utflyttade barn resonerar på samma sätt, säger Åse Blombäck.
Utveckling av byaskolor
Samtidigt som de styrande i Kalix kommun väljer att lägga ned fler skolor finns det nu 2,3 miljoner kronor avsatt för att jobba med utveckling av byaskolor.
- Beslutet om pengarna kom samtidigt som skolnedläggningsbeslutet... Det är ironiskt, säger Åse Blombäck som då och då föreläser om hur kommuner kan välja att gå en annan väg - hur kommuner kan se landsbygden som en närande resurs, hur entreprenörskap kan förvaltas och på sikt växa till något stort.
Någon sådan föreläsning har hon aldrig fått förfrågan om, i den egna hemkommunen.
"Ett nytt tänkande behövs"
Vad hände med byn Båtskärsnäs efter skolnedläggningen för åtta år sedan?- Inflyttningen av barnfamiljer tog slut, förskolan som då hade överinskrivningar finns inte längre och byns butik gick i graven, säger Åse Blombäck som sitter i styrelsen för organisationen Hela Sverige ska leva.Undersökningar visar på trenden att människor vill bo på landsbygden – ändå väljer politikerna att centralisera.
Så jobbar vi med nyheter