Rågholmen i Vånafjärden beskrivs som en pärla; här finns några stugor, gamla uppskattade badstranden Svedjesanden, gammal skog med många mycket skyddsvärda arter och här är det populärt att vistas.
Kalix kommun äger marken och här, på en del av området, vill de styrande politikerna etablera ett nytt område för fritidshus eller villor.
Den 6 december 2016, drygt sex månader efter det att Stig Karlsson ställt sig i tomtkön, säger samhällsbyggnadsnämnden ja till LIS-planen (där Rågholmen finns med).
LIS-planen (LIS står för landsbygdsutveckling i strandnära lägen) har då varit ute för samråd och reviderats med anledning av bland andra länsstyrelsens synpunkter.
Stig Karlsson är, utifrån vad som framgår av protokollet, med och tar beslutet.
Den 6 februari 2017 är han också med och tar samma beslut, att godkänna LIS-planen, i kommunfullmäktige.
Den 13 juni 2017 tar samhällsbyggnadsnämnden beslutet att sälja enstaka fritidstomter på Rågholmen direkt till de som anmält intresse, mot ett marknadsmässigt fastställt pris.
Stig Karlsson anmäler jäv och deltar inte i handläggningen av ärendet.
– En skenmanöver, de stora besluten i frågan är redan fattade, säger Gaute Larsen.
Den 15 maj 2018 har samhällsbyggnadsnämnden frågan om detaljplanen för Rågholmen på bordet igen.
Nämnden upphäver det tidigare beslutet som innebär att tomter ska säljas styckevis utan planläggning.
Nu ser politikerna i stället fördelar med att tomterna finns inom fastställd detaljplan.
”En detaljplan ger en garanterad byggrätt vilket ger en helt annan trygghet för köparen än om denne ska ansöka om förhandsbesked och strandskyddsdispens som endast gäller i två år. Bygglov måste även sökas inom denna tid. En tomt inom fastställd detaljplan har däremot en garanterad byggrätt samt att strandskyddsdispens inte måste ansökas eftersom denna fråga klaras ut under planprocessen” står det i beslutet.
– Stig Karlsson är, med beslutet i maj 2018, med och uppgraderar sin egen tomt. Han gynnar sig själv. Han har varit systematiskt jävig genom hela processen, säger Gaute Larsen som följt utvecklingen, granskar vad som händer och även granskat ovan nämnda besluten.
– Jag hade kunnat göra mycket annat med min tid, men det finns saker som är större än en själv, säger han nu, flera år efter det att planerna först blev kända.
Boverket skriver apropå LIS att "LIS-områden kan framförallt pekas ut i områden som har god tillgång till strandområden och där man kan bygga i viss utsträckning utan att allmänhetens tillgång till stränder hämmas och utan att djurlivet och växtlivet påverkas negativt. Längs med havskusterna, kring de större sjöarna och i närheten av tätorter finns särskilda begränsningar mot att peka ut LIS-områden" och vidare:
"Inom ett LIS-område kan det särskilda skälet för landsbygdsutveckling användas vid dispens och upphävande av strandskyddet. Kommunen ska kunna motivera beslutet i varje enskilt fall. Åtgärden ska till exempel bidra till att skapa långsiktiga arbetstillfällen eller till att det fortsatt ska kunna finnas butiker och offentlig service på landsbygden."
Exploateringen av Rågholmen delar människor i närområdet i för och emot.
Rågholmens vänner samlar motståndare, de som anser att Rågholmen inte är ett LIS-område i regelverkets mening och de som vill se att hela området blir naturreservat.
På den här sidan finns också Naturskyddsföreningen i Kalix, Naturskyddsföreningen i Norrbotten och enskilda som inventerat området.
Andra bybor är för planen, de ser nybebyggelse i området som en fin möjlighet.
Bernt Strömberg, som samlat in namnunderskrifter från människor som är för planerna och på kort tid fått in 50 namn, säger så här:
– Arbetskraft behövs, vi är för få här. Sjukhuset, Kalix kommun, Billerud och många andra företag behöver folk. Rågholmen kan locka till inflyttning. Exploateringen av Rågholmen är vår enda chans till utveckling på den här sidan om älven där det annars inte satsas mycket.
Gaute Larsen uppmärksammar tidigt vad han beskriver som ”en falsk rapport och påhittad inventering”.
Till grund för påståendet har han att kommunen anför att planen för området inte antas medföra betydande miljöpåverkan och att en miljökonsekvensbeskrivning enligt Miljöbalken 6 kap 11, 12 § därför inte bedöms behöva genomföras.
Anders Ökvist, planingenjör vid Kalix kommun, förklarar när saken först är aktuell det hela så här i Norr media:
– Jag har, enligt reglerna i miljöbalken, gjort en strategisk miljöbedömning vilket alltid görs i planarbeten och jag har även gjort en översiktlig inventering i samband med fältbesök. En samlad bedömning är att ett genomförande av planen på Rågholmen inte antas medföra betydande miljöpåverkan och att en särskild miljökonsekvensbeskrivning inte behöver göras. Bedömning är också att vattnet utanför planområdet inte kommer att påverkas i någon större omfattning av projektet. Området har tidigare använts för flottning men i dagsläget syns nästan inga spår efter detta. Endast en gammal husgrund har påträffats. Träden i området har vid något tillfälle ”stämplats” vilket innebär att dessa valts ut inför en avverkning, något som dock inte skett. Varje område är unikt och kan inte jämföras med något annat ”liknande” område, olika bedömningar sker i varje enskilt fall.
Länsstyrelsen skriver att de anser att planförslaget, det ursprungliga och större förslaget, innebär ett omfattande ingrepp i skärgårdslandskap med höga värden.
"Platsens känsliga läge i landskapet samt den mycket höga föreslagna exploateringen utan hänsyn till de unika förutsättningarna kommer att innebära ett stort intrång och skada på en miljö av riksintresse för natur- och kulturvärden samt rekreation och friluftsliv."
I motiven för bedömningen sägs att det av kommunens undersökning framkommer att kommunens bedömning inte föregåtts av någon inventering av natur- och kulturmiljö eller miljöutredning.
Länsstyrelsen skriver vidare att kommunen behöver redogöra för hur planförslaget ska tillgodose riksintressena (kustområdet i Kalix kommun är av riksintresse för friluftslivet enligt paragraf i Miljöbalken), inventera området på land och i vatten för att identifiera naturvärden, utreda och konsekvensbeskriva exploateringens antagna påverkan på långsiktigt tryggande av växt- och djurliv samt allmänhetens tillgång till stranden i området.
Kalix kommun ändrar senare i processen, i slutet av 2020, planerna på 34 tomter på hela området krymps till 18 tomter på del av området.
Det händer sedan länsstyrelsen har yttrat sig i frågan.
Tre rapporter – Skogsstyrelsens som Kalix kommun beställt samt företaget Skatagård Naturs och Marie Karlssons – är samstämmiga om höga och mycket höga naturvärdena i området.
– Vi utgår från vad Skogsstyrelsen kommit fram till. På grund av naturvärdena som finns ute på ön, på den plats planen avsåg, ändrar vi planen, säger Anders Ökvist sedan planerna reviderats.
– Vi har försökt lyssna på kritiken, anpassat oss, vi hoppas att det nya förslaget ska emottas bättre. Vi lyssnade självklart också på expertisen, säger Stig Karlsson då, han hänvisar då i denna fråga våra frågor till Rose-Marie Henriksson, S och vice ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, som vi tyvärr inte lyckas nå då.
– De ändrar hela planen och går nu i stället efter badstranden, säger Gaute Larsen.
Rose-Marie Henriksson har sagt att hanteringen är att kommunen först utser LIS-områden och sedan tittar på om de är lämpliga.
Ska inte natur-, kultur- och friluftsvärden vara inventerade innan ni utser områden lämpliga för exploatering, också för att undvika att lägga resurser på fel områden?
– Nej, det gör vi om vi går vidare med planerna. Då tittar vi på allt det där och för dialog med människor och med varandra. Då får vi veta hur det ser ut och bestämma om vi ska gå vidare eller inte, säger Rose-Marie Henriksson när det är aktuellt.
– Svammel. Hur kan att hitta på vara ett arbetssätt? Det är som att jag skulle råna en bank och sedan när jag åker fast för det säga "men det är så här jag tar ut pengar". De har med flit lurat alla och ignorerat lagar och regler. Det är kommunen som pliktar att beakta dessa, det är inte vanligt folks uppgift, säger Gaute Larsen nu.
Rose-Marie Henriksson säger att hon inte vill bemöta Gaute Larsens påståenden.
– Jag vill inte bemöta det han säger för jag tycker att han uttrycker sig på ett sätt som inte är korrekt. Vi kan ha olika åsikter om hur saker ska göras. Det är ingen som medvetet gör fel, det kan bli fel, men alla gör så gott de kan. Varför skulle någon medvetet göra fel? Så är det förstås inte, säger Rose-Marie Henriksson apropå påståendet om att luras.
Gaute Larsen har lämnat Miljöpartiet och blivit medlem i Sjukvårdspartiet.
– Det har utvecklats en stor odemokratisk kultur i partiet, det var därför jag lämnade. Skadorna för samhället är enorma. Det måste ta slut.
Sven Nordlund, Mp, säger att han inte håller med om den beskrivningen.
– Alla får komma till tals och vi försöker jämka och samsas om en linje, men det finns ingen hundraprocentig partipiska, vi får tycka olika, säger Sven Nordlund.
Stig Karlsson anmälde inte jäv i ställningstagandet att det inte behövs en miljökonsekvensbeskrivning – han skrev tillsammans med Anders Ökvist under handlingen.
– Uppriktigt sagt så tänkte jag inte på det. Jag tänker att bedömningen om miljön är mer en tjänstemannautredning där jag själv inte är så inblandad medan tomtfrågan var ett konkret politiskt beslut. Därför anmälde jag inte jäv angående miljöbedömningen, säger Stig Karlsson då, i december 2019.
Stig Karlsson säger då ingenting om de tidigare jävssituationerna.
Rose-Marie Henriksson hanterar framgent frågorna om Rågholmen i nämnden och utåt.
Norr media har pratat med Stig Karlsson nu, han har fått kritiken beskriven för sig.
Han vet att det finns påståenden om, och handlingar som visar besluten, att han varit jävig i enskilda beslut under 2016, 2017 och 2018.
Vi vill fråga hur han resonerade när han deltog i besluten, varför han inte tidigare berättat att han varit med i dem och hur han ser på uppgiften om systematisk jäv.
Stig Karlsson avböjer att svara på frågor i saken.
– Jag är jävig i alla frågor som rör Rågholmen så jag avstår från att svara på alla frågor under hela processen, så även nu, säger Stig Karlsson som svarar ja på frågan om han är medveten om att han väljer bort att bemöta kritik avseende hanteringen.
Kommunallagen, 6:e kapitlet 28:e paragrafen, säger att en förtroendevald är jävig om "han eller hon eller någon närstående är part i ärendet eller annars kan antas bli påverkad av beslutet i en inte oväsentlig utsträckning, han eller hon eller någon närstående är eller har varit ställföreträdare eller ombud för en part i ärendet eller för någon annan som kan antas bli påverkad av beslutet i en inte oväsentlig utsträckning, ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han eller hon själv är knuten till, eller det finns någon annan särskild omständighet som gör att hans eller hennes opartiskhet i ärendet kan ifrågasättas".
Länsstyrelsen slår tidigt fast att området har ett mycket stort rekreationsvärde och bedömningen är att det finns frågetecken kring badstranden.
"Den privatiserande effekten av bostadsbebyggelse i anslutning till fastighetsgränsen mot vattnet kan ha en avhållande effekt som sträcker sig längre än de 30 meter som säkerställs med naturmark" skriver de och vidare "ett område om 30 meter räcker inte för att ge allmänheten tillträde till stranden på ett bekvämt sätt".
Politikerna anser dock att allmänheten har tillträde till stranden på ett bekvämt sätt.
– Det är enligt detaljplanen skog, naturmark, mellan stugorna och stranden Svedjesanden. Det finns badstränder som inte har naturmark mellan stugorna och badstranden, så ser det exempelvis ut vid en badstrand i Sangis och den besöks också av människor som inte har stuga där, säger Rose-Marie Henriksson när saken i ett tidigare skede är aktuell.
Gaute Larsen anser exploateringsplanerna, om de blir verklighet, skulle innebära att bebyggelsen kommer så nära att det är att jämställa med en privatisering av den anrika badstranden.
– Det kommer ju inte att hända, planen kommer att stoppas senare i processen. Det finns inget parti i riksdagen som är för detta. Saken är unik i Sverige. Ingen har tidigare provat privatisera en badstrand med hundraårig historia, säger han nu.
Makarna Gunilla och Dick Karlsson har stuga i området allra närmast den planerade nybebyggelsen.
De kan tvingas se sin oas, som de ärvt och planerar lämna vidare, förstöras.
Det är så de upplever det, om kommunens planer på att uppföra ett nytt bostadsområde inte långt från deras stugknut blir verklighet.
”Det får inte hända, vi kommer aldrig att ge oss” har Gunilla Karlsson sagt.
Det finns ingen känd politisk opposition mot exploateringsplanerna i kommunen.
Flera, utöver Stig Karlsson, är involverade i frågan också på ett privat plan.
Mårten Öhman, samhällsbyggnadschef, toppar den samlade tomtkölistan där också Carl Otto Gählman, FiK, ledamot i kommunfullmäktige, finns med.
Kalix kommun beslutar så småningom att detaljplanen för Rågholmen ska antas av samhällsbyggnadsnämnden.
De som engagerat sig i saken har förväntat sig att den ska avgöras i kommunfullmäktige.
Området, vare sig det blir ett fritidshusområde eller bostadsområde, är den största enskilda exploateringen i Kalix på decennier.
"Området kommer att bli redo för fritidshusbebyggelse och permanentboende, jag hoppas att människor ska vilja bosätta sig på Rågholmen och att Vånafjärden ska få en utveckling" har Rose-Marie Henriksson tidigare sagt.
Makarna Karlsson finns bland de som överklagar saken - att nämnden avgör frågan - och de får rätt.
Mark- och miljödomstolen anser att ett utökat planförfarande har tillämpats och ”planen är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse” och "vid sådana förhållanden är detaljplanen också i normalfallet av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt".
Ur domen:
”Det har därmed inte varit tillåtet att uppdra åt byggnadsnämnden att anta detaljplanen. Beslutet strider därför mot en rättsregel såsom avses i 13 kapitlet 17 paragrafen plan- och bygglagen och beslutet ska därför upphävas. Eftersom beslutet att anta detaljplanen ska upphävas saknas anledning att pröva klagandenas invändningar i övrigt."
Kalix kommun har tidigare fått bakläxa i en dom i kammarrätten, då handlade det om rätten att ta del av allmän handling.
För några veckor sedan hade samhällsbyggnadsnämnden detaljplanen för Rågholmen på bordet igen.
Beslutet togs bakom stängda dörrar, vilket enligt lag ska ske i detaljplanefrågor, men politikerna valde att stänga hela sammanträdet.
Av protokollet framgår att politikerna inte delar mark- och miljödomstolens uppfattning.
”Samhällsbyggnadsnämnden bedömer dock att planen varken är av principiell beskaffenhet eller av annan större vikt och att beslutet inte strider mot en rättsregel såsom avses i 13 kap 17 § PBL” står det i protokollet.
Frågan om kommunen ska överklaga mark- och miljödomstolens beslut uppges ha diskuterats vid möte med kommunledningen den 1 juli 2022, där det framkom att - citerat ur protokollet - "säkrast är att detaljplanen antas av fullmäktige för att eliminera frågan”.
”En överklagan till mark- och miljööverdomstolen, Svea hovrätt, skulle innebära en alltför utdragen process med osäkert utfall. Kommunen avstår därmed att överklaga” står det också i beslutet.
Beslutet är att ”planförslaget kan föras till kommunfullmäktige för antagande samt att strandskyddet upphävs inom områden markerade a1 samt a2 i plankartan”.
Stig Karlsson anmäler jäv, han deltar inte i ärendet.
Så småningom kommer planförslaget för Rågholmen upp på kommunfullmäktiges sammanträde.