Karin Thorell, 50, arbetar halvtid hos Studiefrämjandet i Överkalix. Hon är gift med Thorbjörn och har två utflugna söner, Per och Erik, som i sin tur har familjer med ett respektive tre barn.
Djur och natur har varit hennes stora intressen sedan hon var barn och följde med sina föräldrar Aina och Yngve Grein ut i skog och mark.
- Det var framförallt pappa jag var ute med och fick lära mig så mycket av. Han gick bort i fjol men hann glädja sig mycket åt mina fotografier. Han var speciellt imponerad av en bild på en utter.
Fyra kameror
Uttern uppenbarade sig tidigt en morgon på isen vid en stuga där Karin befann sig.
- Det är ett djur som har ett speciellt beteende när det springer. Det kanade på isen. Pappa var en riktig jägar- och naturmänniska, men hade aldrig sett en utter.
Karin Thorell började fotografera när hon gick på högstadiet. Det blev många bilder på skolkamrater. Senare har det blivit familjemedlemmar, släkt och vänner, inte minst de älskade barnbarnen, och framförallt djur- och naturbilder. Hon har i dag fyra kameror som hon använder.
Olika objektiv
- Jag har olika objektiv på kamerorna, standardobjektiv, ett objektiv för närbilder och ett för att fotografera på längre håll. Ibland är det bråttom och motivet hinner försvinna om jag ska byta objektiv. Det handlar om ögonblicksbilder.
En bild på en havsörn är ett exempel på ögonblicksbild. Den
uppenbarade sig en gång när
Karin fotograferade svanar på Kalixälven.
- Svanarna hade sjungit och tjutit men så plötsligt blev det dödstyst. Jag tittade upp och fick syn på något svart på himlen. Det var en havsörn. När jag lyfte kameran och tryckte av så hörde den klicket och vände sig emot mig. Den blicken möter nu betraktaren.
Inga ägg i år
Karin Thorell är vid det här laget en känd fotograf i Norrbotten, bland annat från bilder som hon skickat in och fått publicerade i NSD. De flesta fotografierna tar hon hemma i Vännäsberget och på andra ställen i Överkalix-trakten. De mest kända bilderna är nog de på knipungarna som hoppar ur boet för första gången. Karin lyckades fånga dem mitt i språnget. De bilderna togs hemma på gården i Vännäsberget. Knipholken finns alldeles nära huset.
- Holken har varit bebodd 20 år i rad. Också i år kom kniphonan men hon lade inga ägg. Det var vi som matade småfåglarna för länge. När knipan kom var talgoxen och hackspetten kvar. Det var för oroligt. De levde om för mycket.
En favorit
Karin visar bilder på en massa olika djur. Räven uppenbarade sig på isen vid en stuga precis som uttern tidigare hade gjort.
- Stående på bron fick jag se räven på isen. Jag lyfte kameran försiktigt, försiktigt och fick en bild där den ser rakt på mig.
Korpen fångade hon på gården i Vännäsberget.
- Det är en stor, mäktig fågel som inte är lätt att fotografera.
Snösparven är en av hennes favoriter bland småfåglarna.
Fjärilsbilderna uppvisar fantastisk färgprakt. Karin har hur många arter som helst i sina samlingar - bland andra nattfjäril, skogsgräsfjäril, rapsfjäril, sorgmantel, silverblåvinge och vitfläckig guldvinge.
Speciell historia
En serie bilder visar nyckelpigans utveckling från larv till puppa och färdig insekt.
- När den kommer ut ur puppan är den orange utan prickar. Sedan träder prickarna fram och vingarna kommer ut. När vingarna har torkat blir de mörka.
Bilderna på fladdermusen har en speciell historia.
- Vi satt hemma hos goda vänner när en fladdermus plötsligt landade intill oss. Jag bad att få en burk att ta med mig fladdermusen i. Det fick jag och väl hemma talade jag om för Thorbjörn att jag ville vara ensam med den på toaletten. Bilderna blev fina. Sedan återfick fladdermusen sin frihet.
Hon har god ordning på sina otaliga bilder - både de gamla från filmrullens tid och de nya tagna med digitalkamera.
Har bildvisningar
- Jag har byggt upp kartotek och jag vet var jag har varje enskild bild.
Hon visar ett album med innehållsförteckning och prydligt skrivna bildtexter till varje bild.
Karin Thorell tycker om att dela med sig av sina foton. Hon ger bort bilder, hon ställer ut bilder och hon har bildvisningar.
- När jag tänker tillbaka på mitt fotograferande och alla djur som jag lyckats fånga med kameran så känns det alldeles fantastiskt, helt otroligt, säger hon tacksamt.