"Det var som trevligt, fäbodlivet"

Selma är född Eriksson på Oaragården i Hedensbyn; Oara är överkalixmål och betyder "ovanför rågången".
Gården hade sin fäbodstuga i Södra Sandsjärv, den enda stuga som fortfarande finns kvar på platsen och som ägs av byalaget.
- Det var det roligaste vi småstintor visste att få följa med mamma Greta till fäbodarna. Vi hade båt och rodde över Sandsjärv, minns Selma.
Friheten lockade
Ibland fick man sova över i Oarastugan.
- Då var vi som fria. Kunde gå och hälsa på i dom andra stugorna, Smeijstugan och så vidare. Men fäbodstintorna var inte så glada när ungarna skulle vara där. Dom fick besvär med oss.
- Det var som trevligt, fäbodlivet. Och gräddrosen var så förskräckligt god, tillägger Selma som ler och skrattar om vartannat.
Hon hade sju syskon och pappa Lars-Petter var väldigt händig, tillverkade bland annat näbbskor åt barnen.
Kvinnogöra
Det fanns alltid något att göra även på fäbodvallen.
- Det var bara kvinnor som var där, karlarna var ju inte i lagårn på den tiden. Fäbodar hade man för att man ville spara gräset på ängarna. Men på hösten fick korna och hästarna gå fritt på byns ängar
Mamma Greta fick hjärnblödning då hon var bara 48 år.
- Då fick vi flickor hjälpas åt, särskilt Ester som var äldst. Vi fick sköta lagårn, hade fyra kor, får, gris och häst.
Selma gifte sig 1941 med Einar Larsson från Svartbyn - "Per-Häindja Einar" som var murare. Gården Per-Häindja hade fäboda på Lombheden öster om Svartbyn.
Bodheden
Bränna- och Grelsbybönderna hade sina fäbodar vid Grundträsket och på Boheden - byanamnet kommer från "bodheden".
På Brännagården bor även Ebba Hellström, 88 år. Hon är född Bergdahl i Grelsbyn och minns mycket väl fäbodarna i Boheden.
- Där var flera fäbodar, bland annat Häns, Hanno och Vikmans. Själv vallade jag korna i skogen, från Grelsbyn över till Vislakt. Vi måste vakta dom från morgon till kväll.
Myggoljan var skön
Bagar Brännvalls hade korna på Poxkroken där det numera finns hyreshus och företagsby. Bergdahls hade sommarlagård, med tre-fyra kor som skulle vallas.
- Det var ett härligt sommarjobb, man fick vara ute hela sommaren. Men det var mycket mygg och broms och knotten var hemska. I början fanns det bara beckolja men sedan kom myggoljan som var mycket skönare, minns Ebba Hellström.

"Det var som trevligt, fäbodlivet"

ÖVERKALIXFäbodlivet var ett välkommet avbrott i slitet hemma på gården.- Det var tider det. Man blir som ung på nytt när man tänker sig tillbaka, säger Selma Larsson som är 92 år och numera bor på Brännagården.