Genom ett fönster i det lilla caféet, som fått namnet Steffi’s cottage, syns E4an och bron som leder över Sangisälven. Stephanie öppnade caféet på gården i somras och berättar att det då även gick att sitta utomhus med utsikt över vattnet.
– Om några år, om det kommer mycket folk, får vi bygga ut. Jag drömmer om en inglasning så det går att titta ut över älven.
Det är helg och den värsta lunchrushen är över. Stephanie bär undan disk och torkar av bord. Vid ett av dem sitter hennes man Alexander Leick. För två år sedan lämnade de Luxemburg för Sangis i Kalix.
– Det ligger bra till. Det ligger mellan Haparanda och Kalix. Vi vill inte bo i stan och det är bara två mil till Kalix och tre mil till Haparanda, så allt finns i närheten, säger han.
Alexander har länge jobbat som busschaufför och ibland genom jobbet hamnat i norra Sverige med turister.
– Jag har alltid sagt att ”en dag vill jag ha ett hus här”.
Och så blev det.
Paret beskriver skillnaden mellan Luxemburg och Kalix som stor. Stephanie berättar att hon gärna vill ha mycket på gång och att första tiden bitvis var lite tuff.
– Nu är jag lugnare. Jag behöver lite stress, men det är bättre nu, säger hon och båda är överens om att de trivs i Kalix.
– I Luxemburg är det för stressigt och för långa arbetstider. Du kan jobba 15 timmar varje dag. Du tjänar mer pengar, men du måste också jobba mycket mer, förklarar Alexander Leick.
De menar att det finns någonting som är viktigare än pengarna.
– Livskvalitén är också mycket högre här, säger Alexander.
Alexander jobbar fortfarande som busschaufför medan Stephanie driver caféet och jobbar extra på hotell. Medan Alexander jobbat som busschaufför i över 20 år har Stephanie tidigare drivit eget som hundfrisör. När de flyttade till Sangis insåg hon att det fanns ett antal andra hundfrisörer i området och satsade i stället på att öppna caféet. Och det har gått bra.
– Jag älskar det. Om några år hoppas jag att det är ännu större, säger hon.
På caféet blandas olika språk. Kunderna kommer från Kalix och Haparanda, men det är också turister från olika delar av världen som stannar för en kopp kaffe och lite fika.
Både Alexander och Stephanie pratar en handfull olika språk, vilket de märkt uppskattas av turister.
– Franska turister är alltid glada när de hör att man kan prata franska. Men finskan, där klarar vi oss inte, säger Alexander och skrattar.