Huset står intill älven, i Gammelgården några kilometer utanför centrala Kalix. Huset är en gammal timring med anor från 1800-talet.
Det finns flera hus alldeles intill, i samma kvarter. Så sent som i juli i år anade ingen någonting. Då visade sig mögelsvamparna för första gången, i anslutning till ett eluttag.
Det skulle visa sig att svamparna förökar sig i vansinnig takt. Det är också känt att svampen lätt sprider sig till andra platser.
Ägarnas försäkringsbolag kontaktade Kalix kommun om att bränna ned huset.
– Det finns stor risk att svampen, vid en traditionell rivning, skulle sprida sig och det är anledningen till att huset ska brännas ned, säger Reine Sundqvist, informationschef vid Kalix kommun.
Försäkringsbolaget betalar för insatsen.
Det handlar om minuter från det att räddningstjänsten startar branden tills övre plan i huset brinner fullt ut. Det är ett förväntat förlopp; timring, spån på en torr öppen vind ger bästa förutsättningarna. Men fönster på nedre plan är igensatta, för att bromsa upp förloppet en aning.
Hussvampen, som på latin heter Serpula lacrymans, uppges inte vara så vanlig. Det har dock funnits fler fall, fler drabbade, i Norrbotten.
I det här fallet är det drabbade huset omgivet av många andra hus.
– Vi har gjort en grundlig undersökning avseende hur vi ska gå tillväga och vi har inväntat rätt väder, säger Mats Esberg, insatsledare vid räddningstjänsten som för dagen är på plats med nio man.
– I dag är förutsättningarna de bästa. Vindstilla samt hög och klar luft så att röken stiger.
Mats Esberg berättar om säkerhetsåtgärderna:
Skyddsridåer täcker uthusen, även den omgivande marken hålls blöt och en traktorförare finns på plats för att knuffa in gavlarna, för att förhindra att de tippar utåt.
– Vi kommer att finnas på plats till det alldeles säkert har brunnit klart, säger Mats Esberg.
Botaniska analysgruppen skriver på sin hemsida att hyfterna (de celltrådar som svampen består av) i den aktuella hussvampen kan – om förutsättningarna är de rätta – växa upp till cirka 20 centimeter per månad och att hyfer och sporer kan överleva åtminstone fem, sex år även i torka.