Allt började med ett kärleksfullt bus med sjuårige jämthunden Ares. Hon har lärt honom att ge henne en puss när han är lycklig och vill hälsa. I april när hon och sambon Jörgen Stenberg packade för att åka till sommarstugan i Stora Lappträsk var olyckan framme. 
– När jag kröp ner och han skulle ge mig en puss så var Ares så ivrig att han råkade stöta till med ena tanden precis ovanför min överläpp. Det var så lite så jag tänkte inte ens på det då, säger hon. 
Dagen senare började området runt skråman att svullna upp. 
– Men jag trodde väl att det bara en svullnad av trycket som blev från tanden. En vanlig fläskläpp tänkte jag, säger hon. 
Rätt snart fick hon också hög feber. 
– Säkert fyrtio grader. Jag hade inte någon termometer i stugan och låg bara och huttrade under täcket, berättar hon. 
Dagen senare hade hon så ont i kroppen att hon inte kunde gå. 
– Jag hade till och med ont under fötterna, säger hon. 
Sedan försvann feberkänslan så följande dag åkte hon till sitt arbete i receptionen på Kalix sjukhus. Hon sjukskrevs och var hemma i tre dagar för att sedan åka tillbaka till Stora Lappträsk. 
– Men första natten i stugan vaknade jag på morgonen med sådan enorm huvudvärk att det är svårt att beskriva. Jag visste knappt var jag var, säger hon. 
Hennes sambo tog henne till Hälsocentralen. 
Och hon kom i grevens tid. 
– Jag fick morfin mot smärtorna och mitt huvud röntgades. Jag kommer bara ihåg att det gjorde fruktansvärt ont när de skulle ta ryggmärgsprov. Jag tuppade av och vaknade dagen efter på IVA, säger hon. 
Hon hade drabbats av bakteriell blodförgiftning som sedan orsakade en hjärnhinneinflammation. 
– Jag fick mycket antibiotika och cortison. Det räddade livet på mig. Hade jag väntat ytterligare med att åka till sjukhuset hade jag förmodligen inte suttit här i dag, säger hon. 
Det tog ändå flera dagar innan de kunde koppla samman det med det pyttelilla sår som hade uppstått i det kärleksfulla buset med hunden. 
– Jag hade haft två lunginflammationer under vintern. Det gjorde att mitt immunförsvar var så lågt så kroppen hade inte den motståndskraft som den normalt har för att hantera en bakterie av det slaget, säger hon. 
Hur mår du nu?
– Jag blir väldigt lätt trött. Jag tror att jag orkar så mycket och så kommer ett bakslag.  Jag är fortfarande sjukskriven men jag ska börja prova på att arbeta halvtid.