Bromsmedicin - ingen självklarhet

Som norrbottning har det stor betydelse var du bor om du ska få behandling med bromsmediciner mot demens eller inte. - Det är beklagligt. Att inte skriva ut bromsmedicin åt en dement är som att inte skriva ut hjärtmedicin åt en hjärtsjuk, säger Stellan Båtsman, distriktsläkare på Kalix sjukhus och en av dem som brukar nämnas inom demensvården.

Varje vinter åker Åkermans från Överkalix iväg till Thailand, och snart bär det av igen. Visumpappren har Vivan som vanligt fyllt i, trots sin demenssjukdom Alzheimer: "Men jag skulle nog inte klara av att resa ensam".

Varje vinter åker Åkermans från Överkalix iväg till Thailand, och snart bär det av igen. Visumpappren har Vivan som vanligt fyllt i, trots sin demenssjukdom Alzheimer: "Men jag skulle nog inte klara av att resa ensam".

Foto: maria engström-anderss

KALIX2010-11-11 06:00
Redan för sju år sedan kom regeringens demensutredning fram till att förskrivningen av bromsmedicin borde öka i landet. Ändå larmas det om att många demenssjuka fortfarande är utan medicinering. I länet skiljer sig läkarnas förskrivning i mycket hög grad mellan orterna. Medan Kalix under flera år har legat i ensamt majestät i toppen - med en försäljning av bromsmedicin som är många gånger högre än riksgenomsnittet, hamnar Jokkmokk i absoluta botten.
Okunskap
Räknat per person kommer Jokkmokk bara upp i ungefär en tredjedel av försäljningen i exempelvis Luleå och Boden där man ändå inte når upp till riksgenomsnittet. Skillnaderna kan inte heller skyllas på en ojämn åldersfördelning, eftersom siffrorna från Apotekens service baserats på standardiserade befolkningar, det vill säga som om varje kommun skulle ha samma ålders- och könssammansättning som riket i sin helhet. I stället menar Stellan Båtsman att orsaken är okunskap och en attityd om att medicinerna inte hjälper - att patienterna utvecklar sin demenssjukdom oavsett medicinering:
- Men somliga kan bli hjälpta i fem-sex år. Är man 80 år kanske det innebär resten av livet. Vad kan tala emot det?
Enligt Båtsman är missvisande studier en del av problematiken:
- I regel testas minnet med till exempel genom frågor om vilket datum det är, och då kanske det inte blir så stor skillnad mellan de som får bromsmediciner och de som får sockerpiller. Samtidigt kan medicinerna leda till annat som inte mäts men kanske betyder ännu mer för den demente och de anhöriga; som en bättre förmåga till koncentration, att förstå sammanhang, ta initiativ och att hänga med i en kommunikation.
Ger lägre samhällskostnader
Stellan Båtsman ser lägre samhällskostnader som en annan effekt:
- En årsbehandling med bromsmedicin kostar 12 000 kronor medan årspriset för en plats på ett specialboende är 600 000 kronor. I Finland där kommunerna står för bägge kostnaderna är förskrivningen av bromsmedicin symptomatiskt också mycket högre i hela landet än den vi har i Kalix.
Alzheimers sjukdom innebär stora förluster av nervceller, och bromsmedicinernas funktion beskriver Båtsman förenklat "som antidepressiva medel, fast med en annan budbärarsubstans som ska ge bättre kontakt i hjärnans ledningar".
- Men riskfaktorerna är precis desamma som för hjärt- och kärlsjukdomar. Så vill man förebygga demens kan man låta bli att stressa och röka, och i stället äta rätt, motionera och försöka ha ett rikt socialt liv, säger Stellan Båtsman.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om