Trafikverket har byggt om E4:an i höjd med Stråkanäs, som ligger fem kilometer utanför centralorten.
Resultatet är bland annat att antalet utfarter ut på E4:an har blivit färre, att det finns både räcken och mitträcken längs E4:an förbi byn, att det numera finns en bro som sammanbinder byn som finns på båda sidorna om E4:an samt en gång- och cykelväg.
Christer Karlsson är uppvuxen i Stråkanäs och året 1988/1989 byggdes huset han nu bor i.
Christer Karlsson tycker att trafiklösningen förbi Stråkanäs i många fall blivit till det sämre:
– Det fanns farliga utfarter till E4:an tidigare och det gör det fortfarande och räckena skymmer sikten om vintern då det är mycket snö. Gång- och cykelvägen och tunneln som nu planeras till Ponderosa 4H-gård är det enda som är bra, och de skulle ha gjorts för länge sedan.
Byn Stråkanäs finns på båda sidorna om E4:an.
– Det är inte bra för sammanhållningen och den blir inte bättre av att människor ska hoppa över räckena längs E4:an när de ska över till andra sidan byn. För det är så många av oss gör, även om det är farligt, vi går inte den långa omvägen som vägen över bron innebär, säger Christer Karlsson.
Gårdarna som hade utfarter direkt till E4:an har nu en gemensam väg som löper längs med E4:an.
För att den skulle bli verklighet, har enskilda fått bidra med mark.
– Vägen går 53 meter på min mark som nu trafikeras av flera hushåll, postbilar, sopbilar och annan trafik. Jag väntar på ersättning för marken och jag väntar på att arbetena ska göras klart. Vägen är bara asfalterad en liten bit, när kommer resten? Där trummorna finns ska det tas bort sten, krattas till och fyllas på med matjord.
– Det är en halv dags arbete för en maskin kvar, det är obegripligt att det inte blir klart, säger Christer Karlsson som bedömer att hans egna insatser för att fixa med allt i anslutning till den nya vägen totalt sett är ett par veckors arbete.
– Jag vet inte vad min mark är värd och vad mitt arbete är värt för dem, men om jag får en årslön så är jag nöjd, säger Christer Karlsson som tillägger:
– Det viktigaste för mig är ändå sammanhållningen och funktionen, att allt fungerar.