Få andra är i farten när Mikael Jonsson kör ut från Älvsbyn vid 05-tiden. Han kör de 13,3 milen till Kalix genom ett morgontrött landskap på fastande mage eftersom han har fått instruktioner om att inte äta något före ingreppet.
Om tre timmar ska han ligga
i det starka ljuset på operationsbordet, klädd i sterila sjukhuskläder och redo att låta sig opereras av överläkare Lars Andersson.
- Jag har kollat lite på ljumskbråcksoperationer på Youtube. Jag är en sådan att jag vill ta reda på så mycket som möjligt innan, säger Mikael Jonsson.
I bagen i baksätet sticker lands-tingets broschyr om bråckoperationer upp.
Ljumsken "sprack"
Skadan innebär att en del av bukhinnan tränger fram genom en oönskad öppning i ljumsken, står det. Det rättas till genom att bråcksäcken tas bort och öppningen som blir täcks av ett nylonnät.
Ungefär 400 sådana operationer görs varje år, vilket gör Kalix sjukhus till ett av Sveriges främsta när det gäller bråckoperationer.
Mikael Jonssons ljumskbråck är resultatet av en envis hosta. Det var då ljumsken "sprack".
- Jag hostade och kände hur det högg till. När jag sedan skulle lyfta en byggställning på jobbet kände jag att något var fel, säger han.
Klockan 06:43 kliver han som första patient in på sjukhuset. Det är i stilla i väntrummen, omklädningsrummen och salarna.
Största arbetsplatsen
Sjukhuset är ortens största arbetsplats och många Kalixbor kämpar för dess överlevnad.
För drygt två månader sedan tågade 1 000 demonstranter på gatorna några kvarter härifrån med budskapet om att de ville rädda kvar den planerade operationsverksamheten.
Några veckor senare fylldes Folkets hus till brädden när landstingsledningen och närsjukvårdsutredningens projektledare, Caj Skoglund, bjöd in till öppet möte.
- Det känns om att allting redan är bestämt. Men den här gången handlar det om sjukhusets överlevnad, säger Elisabeth Hjelm, samordningsansvarig sjuksköterska på operationsavdelningen.
Från hela Norrbotten
För några år sedan blev de av med akutkirurgin, berättar hon, sedan dess har personalen effektiviserat och satsat på den planerade kirurgin. Främst opereras gallor och bråck, där Kalix kan stoltsera med att redovisa Norrbottens lägsta operationskostnader.
Även strumaoperationer, urologiska, gynekologiska och anala operationer görs, såväl som vissa plastikoperationer på bröst och buk samt käkoperationer och mindre ingrepp på cancerpatienter.
- Hit kommer patienter från hela Norrbotten, säger Elisabeth Hjelm.
På divisionsledningens bord ligger två olika förslag.
Det ena är division opererandes eget förslag om att koncentrera de planerade operationerna till Gällivare och Sunderbyn. Det ska spara 15 miljoner kronor.
Det andra är närsjukvårdsutredningens rapport som säger att Kalix sjukhus ska vara ett närsjukhus bemannat med specialister i allmänmedicinstatus.
Kan ställa riktig diagnos
Det börjar närma sig operation för Mikael Jonsson. Han möter överläkare Andersson inne på ett mottagningsrum. De pratar om operationen. Bredvid dem står Norrbottens enda ultraljudsmaskin för åderbråck. Den kostade
375 000 kronor när den köptes in för några år sedan.
- Med den där kan jag ställa en riktig diagnos, rita ur var blodkärlen går och göra en bättre operation, säger Lars Andersson.
Han har jobbat i åtta år på sjukhuset. Hot om neddragningar av operationsverksamheten har varit ett ständigt inslag.
- Det är klart att det är tråkigt att det är osäkert om kirurgin blir kvar eller inte. Men rykten har gått ända sedan jag började här, och det i sig är väldigt olyckligt, säger han.
Mikael Jonsson slussas vidare till narkossköterskan Britt-Inger Westling, Kalixbo som arbetat på sjukhuset sedan 1977. Hon ger honom dropp.
Medan han väntar på operation synar han taket och väggarna. Det är en yrkesskada, förklarar han. Han är byggnadsmålare.
- Det är väldigt fräscht. Synd att de ska lägga ned här, konstaterar han efter en stund.
Operationsavdelningen har fyra operationssalar men efter år av neddragningar finns personal för att använda bara två av dem.
"Början till slutet"
Mikael Jonssons operation tar ungefär en och en halv timme. När han slår upp ögonen efter tiosnåret fäller han ner syrgasmasken och säger:
- Jag känner mig lite svajig. Ungefär som när man går hem från krogen.
Tittar man i backspegeln så är det precis den här utvecklingen som Kalixborna har fruktat när det gäller deras sjukhus. Att det successivt ska monteras ned. Som före detta kommunalrådet och miljöpartisten Peter Eriksson uttryckte i NSD den 23 februari 2000: "risken är att man plockar en sak
i taget och till slut kanske det bara är vårdcentraler kvar".
Då handlade det om att landstinget skulle lägga ned både BB och akutberedskapen. I artikeln beskrevs ett sådant scenario som "början till slutet" för Kalix sjukhus.
Till hösten ska landstinget börja "kika på verksamheten i Kalix" på allvar.