Socialstyrelsen gör en nationell kartläggning om hemlösheten, under vecka 16 registrerades den, och den ska redovisas i februari 2024.
Kalix kommun registrerade uppgifterna i eget register för att vidare analysera hemlösheten.
"Totalt 30 individer i Kalix kommun befinner sig i någon form av hemlöshetsituation" står det i socialnämndens protokoll, där det vidare framgår att majoriteten av dem har en sammansatt problematik och missbruk.
"Endast ett fåtal bedöms klara ett eget boende utan stöd, men flertalet bedöms klara av ett eget boende med någon form av stöd kopplat till själva boendet" är bedömningen.
Beskrivningen är att det utöver kartläggningen finns kännedom om "ett antal individer" som bedöms klara eget boende med stöd.
De är "placerade i andra mer eller mindre akuta boendelösningar eller i mer långsiktiga boendelösningar anordnade av kommunen bland annat i form av sociala kontrakt".
Socialnämnden har sagt ja till att satsa på modellen Bostad först, som är en evidensbaserad metod.
Upplägget med Bostad först är, kort, att hemlösa får erbjudande om bostad parallellt med "ett omfattande stöd" för hjälp att bo kvar.
Kalix kommun har fått statsbidrag på 519 358 kronor av Socialstyrelsen för olika förberedelser – exempelvis utbildningsinsatser och studiebesök – för Bostad först.
Anna-Lena Andersson, socialchef, säger att Bostad först bygger på att människor behöver en bostad först, för att kunna ordna upp sitt liv.
Hon säger att det krävs ett helhetsgrepp, med bland andra allmännyttan, för att få lös bostäder.
– Alla fastighetsägare får förstås gärna vara med, men allmännyttan har en särskild plats i samhället, säger Anna-Lena Andersson.
Inga-Lis Samuelsson säger apropå hemlösheten i Kalix kommun "det är så klart inte bra".
– En hemlös är en för mycket, jag reagerade på att de är så många som 30. Det är ett misslyckande. Att leva i utanförskap kostar väldigt mycket för både personen det gäller och för samhället.
Det är oklart om det nya arbetssättet med Bostad först också innebär nya tjänster vid socialförvaltningen.
– Det är för tidigt att säga, vi är i ett uppstartsläge, men det kan det mycket troligt innebära. I längden betalar det sig, både i det humana men också ekonomiskt.
Inga-Lis Samuelsson säger vidare att de modulområden som finns, där människor i utanförskap bor, inte är bra.
Det har tidigare funnits planer på att utöka med fler moduler.
– Vi säger nej till fler moduler, de är ingen bra lösning. Områdena drar till sig andra människor, människor som inte bor där, och det skapar problem. Under en övergångsperiod kommer modulboendena att finnas kvar, men vi ska hitta andra och bättre lösningar.
"De (människor som söker sig dit, reds anm) skapar "tillhåll" med omfattande brottslighet såsom misshandel, förvaring av stöldgods, droghandel och skadegörelser. Under de senaste tio åren har det förekommit misshandel i minst 15 fall med omfattande skador hos brottsoffren, mordbrand och överdoser med dödsfall som följd, skadegörelser som medfört miljonkostnader för kommunen. Personalen har periodvis inte kunnat utföra sitt arbete i områdena på grund av risk för hot och våld" står det i protokollet.
Vidare sägs att det ses som nödvändigt att utveckla andra boendeformer för att bryta stigmatisering och fortsatt utslagning och för att ge personer i målgruppen bättre förutsättningar att lyckas.
Arbetet med Bostad först startar under hösten.