Jenny Karlsson pulsar fram i snön till en till synes välmående och fin tallplanta i hennes skog i Granön i Kalix kommun.
– Den är angripen av törskate. Det ser jag nu. Om en eller två år har angreppet kommit runt den här tunna stammen och då dör trädet, så den här är bara att ta bort redan nu för törskate smittar väldigt lätt, säger Jenny Karlsson som är skogägare men även ordförande i LRF Norrbotten.
Jenny Karlsson är inte den ende skogsägare som sett törskate breda ut sig. I Norrbotten är 5,3 procent av tallen i talldominerade bestånd angripna, jämfört med i genomsnitt 0,4 procent inom de övriga inventerade området, som är de fyra nordligaste länen. Totalt är knappt 15 procent av alla skador orsakade av svamp, enligt en rapport från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
Några meter längre bort i djupsnön står en skadad tall vars topp för länge sedan brutits av och fyra utskott växt sig höga rakt upp.
– Jag ser att de två bakersta är döda, säger Jenny Karlsson och pulsar dit. Jodå, det är törskateangrepp här med. Det är svårt att säga men jag uppskattar att vi måste ta bort 40-50 procent av ungtallarna. Nu ska vi ändå röja här men det kommer att bli luckor i beståndet , fortsätter hon.
En annan men mer vanlig skada är de där älg och andra hjortdjur betat på tall och mindre lövträd. Bland träden ses färska älgspår.
– Älgen väljer lövträden i första hand och går därefter på tallen, men är lövträden redan hårt betade så får de ingen föda från de små skotten så då går de över på tallen. Älgen är energisparande så de stannar i området och betar av det innan de går vidare, säger Jenny Karlsson.
Effektiv älgjakt och att snabbt röja bort angripen skog är några sätt att hålla ner skadorna.
– Det är bra att vi får vetskap om den här skadebilden för då kan man forska om den. Älgskadorna kan vi påverka genom lokal älgförvaltning, men det är svårare med vandringsälg. Vad gäller sjukdomar så måste man stävja utbrotten och röja bort angripna träd för törskatesvampen går aldrig över, säger Jenny Karlsson.