Gisela Ståles konst går under namnet "Brodera ut texten" och ingår i en vandringsutställning från Folkets hus och parker som nu finns att se i Kalix.
– Jag började brodera när jag var sjukskriven för utmattning. Jag mådde inte alls bra, jag hade ångest, oro och depression. Jag kände i januari 2017 att jag behövde något att fokusera på, för att bryta de negativa tankarna. Jag besökte en handarbetsbutik och hittade ett projekt jag trodde skulle passa mig. Det var ett litet broderi och det fanns en förlaga vilket var bra eftersom jag var så hjärntrött. Korsstygn är bra på det sättet, det är matematiskt, ordning och reda, säger Gisela Ståle.
– När jag kom hem tittade jag på blomman jag skulle brodera, den var jätteful. Jag ville inte ha den hemma och jag vill ju inte ge bort någonting som jag tycker är fult. Jag började googla för att se vad jag skulle kunna göra i stället, jag hittade bland annat korsstygnstypsnitt. Mitt första broderi blev "Träl res dig". Jag gick i gång direkt, jag blev fokuserad. Jag gjorde en till som en kompis fick och hon blev eld och lågor, säger Gisela Ståle som beskriver hur hon vanligen håller sig från sociala media som kan kräva mycket energi men startade ett konto när hon kom på namnet "Brodera ut texten".
Kompisar delade det hon lade ut och allt rullade på, det kom frågor om utställningar och intervjuer.
Livet nu?
– Jag har fått acceptera att min arbetsförmåga är 50 procent, jag har sjukersättning 50 procent. Det här är min nivå för långsiktig hållbarhet. Jag har sagt upp min lärartjänst och jobbar med mina broderier. Inte alla mina texter är självupplevda, jag tycker mycket om att vrida och vända på ord, en del är mörkt, annat roligt. Vila är ett återkommande tema, vila i tid. Jag har lärt mig att jag behöver vila innan jag blir trött, annars är det svårt att komma i kapp, säger Gisela Ståle som fortsätter:
– Jag har förstått på kommentarer jag fått att många känner igen sig i min konst. Det är någonting terapeutiskt i igenkänning, vi är inte längre ensamma och vi får lov att skratta lite i det svåra. Jag mår mycket bättre i dag. Jag hade ett stort kontrollbehov, var perfektionist. Nu broderar jag ibland fel, då får det vara så. Ibland vill jag gå in och sudda, ändra, ordna bättre, men det ska jag inte göra. Det här är min resa.