Rapporten ”Nordiska studier om brottslighet bland personer med utländsk och inhemsk bakgrund” visar på en rad nya fakta.
Risken att misstänkas eller lagföras för brott är 1,4 till 1,6 gånger större för män med utländsk bakgrund, än de med svensk. När siffran justeras enligt socioekonomiska faktorer finns i stort sett ingen skillnad.
Studien visar att utrikesfödda är den grupp som är minst benägna att begå brott, mindre än personer med svensk bakgrund. Störst risk att bli brottsling har svenskfödda med två utrikesfödda föräldrar. Brå visar att det är större risk att anmälas för brott om du har utländskt påbrå.
– Det finns ingen anledning att ifrågasätta Brå:s resultat, men det är inte den allmänna uppfattningen. Många tror att samhället döljer brott som begåtts av personer från utlandet. Än en gång visar det sig att man inte ska blanda ihop vetenskap och tyckande, säger Gunnar Björk, nämndeman, kommer själv från Turkiet och som bor på en stor gård i Risudden, där flertalet flyktingar bott de senaste åren.
Vad gäller narkotikabrott konstateras att ensamkommande flyktingbarn mellan 13 och 19 år inte löper större risk för att lagföras för narkotikabrott under de fem första åren i Sverige. Därefter stiger siffran och efter tio år i Sverige är risken fem gånger så hög som för svenska ungdomar.
Under år 2016 studerades i utredningen ”Brå 2019:9” män som var skäligen misstänkta för våldtäkt. Där en svensk var misstänkt gick 9 procent till åtal. Motsvarande siffra för män med utländsk bakgrund var 11 procent. De svenska männen fälldes i 60 procent av fallen, de utländska i 65 procent. Dessutom gjordes i genomsnitt 7,5 utredningsinsatser vid misstanke mot en svensk man och 11,4 insatser mot en utländsk.
Brå hänvisar också till en studie genomförd av ”Lainpelto och Bisso”. Duon testade 354 nämndemän och domare. Två identiska situationer spelades upp, men hälften fick se en utländsk person och hälften en svensk. 87 procent gav en fällande dom till den utlandsfödda och 62 procent till den svenske personen.
– Det här är jätteallvarligt. Ras, hudfärg, religion har ingen betydelse inför lagen. Vad vi ska göra åt detta är 10 000-kronorsfrågan, säger Gunnar Björk.
Han vill se djupare analyser och undersökningar.
– Siffrorna kan inte påstås vara till Sveriges fördel. Polis och domstol är kvalificerade och det måste vi kunna lita på.
Mona Backhans har arbetat med Brå:s utredning som gått ut på att sammanställa tidigare studier och hon säger att flera av resultaten även förvånat henne.
– Det var överraskande att se att brottsligheten har minskat bland utrikesfödda den senaste perioden. Minskningen är både relativ och absolut. Det hade vi inte förväntat oss. Vi har kunnat konstatera att det ser ut så här, men inte varför, varför det ser ut så kan vi bara spekulera om, säger Mona Backhans.
Att brottsligheten ökat bland personer med två utlandsfödda föräldrar följer däremot trenden som varit stigande en längre tid.
Resultaten av utredningen har resulterat i beslut om en ny kvantitativ studie som inleds. Den ska studera brottsligheten från år 2007 till nu och det ska också göras en lägesrapport.
– Det är ett väldigt stort material så det kommer ta ett tag att hantera det. Resultaten ska publiceras år 2021, säger Mona Backhans.