Det är full fart på de åtta barnen på miljöförskolan Lyckebo i Juoksengi, i Övertorneå kommun. Den här dagen är det extra spännande för i dag håller Lyckobo-affären öppet.
– Det är roligt och vi ska handla. Jag vill ha en prinsesskrona, men det är många som vill ha den så då får den stanna på förskolan, säger Wilma Mäki.
Barnen har fått ta med sig leksaker som de inte längre leker med hemma. För varje sak de tar med sig får barnen en peng. Pengen kan sedan användas till att köpa saker för i barnens egen second hand butik.
Nu står alla barnens begagnade leksaker på hyllor inne i butiken och väntar på nya hem. Barnen står utanför dörren och väntar på öppning. Förskollärare Ann-Britt Aasa delar ut pengar till barnen.
– Åh, min är i guld, säger Olle Sandgren.
Ellen Modig skruvar på sig, Salma Muskos tittar på sin katt på tröjan och Sigrid Aspehov trampar med fötterna.
– Nu öppnar affären, säger Ann-Britt Aasa och öppnar dörren till butiken.
Elias Aspehov glittrar med hela ansiktet och går rakt fram till en liten vagn. Den vill han ha. Han betalar till fröken Elina Tenevall och fröken Marja-Riitta Tenevall.
Varorna går snabbt åt.
– Det här är jätteroligt, säger Sigrid Aspehov.
– Nu har jag inga pengar kvar, säger Ellen Modig.
Elias håller i sin vagn, han ler fortfarande. Wilma Mäki stryker honom över huvudet när hon passerar med en nygammal nalle i famnen.
– Barnen är helt fantastiska. Om någon har mer pengar än någon annan då delar de med sig, de är så omtänksamma, säger Ann-Britt Aasa.
I drygt ett år har förskolan arbetat med miljöarbetet Grön flagg och nu närmar sig dagen för certifiering då förskolan får hålla fest och hissa flaggan som visar att de tänker på miljön. På förskolan har barnen arbetat med kretslopp, livsstil, hälsa och konsumtion. De har en egen kompost och de gör om skräp till konst, de senaste båtarna är byggda av tomma förpackningar.
Men barnen tänker också på mer än miljön. Var tredje vecka i två år har barnen besökt äldreboendet Polgården där de sjunger och livar upp stämningen för de äldre.
– En gång när vi sjöng satt en av de boende och var så salig, när vi skulle gå stannade ett av barnen och tog den gamla kvinnan i hand. De sade ingenting, bara tittade på varandra och det blev helt stilla, det var ett fantastiskt ögonblick, säger Ann-Britt Aasa.
Olle Sandgren sätter sig på golvet och börjar krångla på sig vindbyxorna, Elias Aspehov går till gitarren och försöker lyfta den, det är dags för sång för de äldre.
– Axel åååh Axel, åh vad vi gillar dig, sjunger barnen och slänger iväg slängkyssar medan de sjunger om alla de äldre.
Musiken, sångerna och leendena når varandra över generationer. Elias Aspehov klättrar upp under en matvagn och leker titt ut, han har sjungit klart.