Hans stora passion är ingen bisyssla

Det är ett himla surr runt om Bosse Kauppis gård i juoksengi. Sedan 80-talet har han hållit på med biodling och har 20 bisamhällen. "Det är otroligt kul med biodling annars hade jag inte sysslat med det" sägger Bosse Kauppi.

Bosse Kauppi visar upp bina och deras honungsproduktion.

Bosse Kauppi visar upp bina och deras honungsproduktion.

Foto: Henny Bucht

Juoksengi2020-07-14 09:59

Strax utanför gården i ett skogsbryn har Bosse Kauppi, 75, sina bikupor. Där surrar bina och mår gott av den varma dagen i juli.

– För mig som biodlare i Tornedalen börjar säsongen den första varma dagen i maj. Då flyger bina ur kupan första gången och jag kontrollerar att bina är i någorlunda bra trim, säger han.

Hur ser man att ett bi är i bra trim?

– De sticker iväg och flyger. Ibland dör många under vintern och då är det kris men är det många som flyger så mår de i regel väldigt bra.

Att vara biodlare är enligt Bosse Kauppi en utmaning oavsett var man bor.

– Det handlar om vilken ambitionsnivå man har. Man måste hålla vissa tider och göra ingrepp vid specifika tider och datum.

Vad kan det vara för ingrepp?

– Svärmkontroll exempelvis. Svärmar bina lämnar drottningen och halva styrkan för att kupan är trångbodd. Då måste man utöka kuporna.

Är det roligt att hålla på med bin?

– Det är otroligt kul annars skulle jag inte hålla på med det. När säsongen är slut i oktober ger jag bina mat för vintern och sen bor de i kupan tills sommaren. Det finns saker att göra året om. På vintern slungar jag honung och tar hand om vaxet.

Han berättar att tiden man lägger på biodling är cirka två-tre dagar per år och samhälle. Bosse Kauppi har 20 bisamhällen vilket blir cirka 40 dagar per år.

Han är även med i ett EU-projekt vid universitetet i Uddevalla. Där ett moment är att chipmärka bin.

– Några från Nordens Ark som forskar om utrotningshotade djur var här och märkte nästan 1 000 bin med chip.

Hur gick det till?

– De använde snabblim för att klistra på chippet på så kallade gråbin som är alldeles nyfödda och varken sticks eller flyger, säger Bosse Kauppi och fortsätter:

–Vi har också satt sensorer i bikuporna som registrerar chippen på bina när de flyger ut och in. Då vet man hur ofta de flyger ut och hur länge de varit borta.

Tanken med projektet är att kolla hur bin lever i det kalla klimatet i Tornedalen.

Det finns ett kvalster som hotar bin i Norrbotten – vad vet du om det?

– Kvalstret kom hit till Juoksengi redan 2003. Jag är mycket van vid det här kvalstret och kan behandla det så för mig är det inget större problem.

Hur viktigt är det att vi har bin?

– Rent allmänt är det viktigt då de pollinerar rapsfält, klöverfält och bär framförallt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!