Kommande år ska Pajalas del spara 13,5 miljoner, bland annat genom att badhusen i Junosuando, Tärendö och Korpilombolo läggs ned. Enligt tidigare beslut ska eleverna i årskurserna 6–9 från Tärendö och Junosuando undervisas i Pajala från hösten.
Otaliga möten har föregått sparpaketet.
– De har inte lyssnat på oss för fem öre. Vi har ställt frågor, men får inga svar. Det saknas konsekvens- och riskanalyser och ingen hänsyn har tagits till vad som står i FN:s barnkonvention.
I Junosuando är barnfamiljer redo att flytta, på grund av de 12–14 timmar långa skoldagarna som väntar från hösten.
Badhusen är en annan het fråga.
– Vi har 30–40 barn som simmar, plus pensionärer och övriga.
Enligt henne är byns badhus det bästa av de fyra i kommunen. Och från byns sida har man föreslagit föreningsdrift – men för döva öron.
– Dör byarna så dör centralorten. De är beroende av oss, säger hon och pekar på att de stora företagen i kommunen finns i Tärendö, Korpilombolo och Junosuando.
Hon beklagar också att politikerna i S,V och M inte kunde sätta sig ned och titta på de övriga partierna hade för sparförslag.
– Vi vill ju överleva. Det här innebär dödsstöten för kommunen, säger Smedqvist Videkull.
Även i Korpilombolo märks missnöjet, trots att skolan inte är hotad.
– På vilka underlag togs beslutet att stänga badhuset i byn, frågar sig Birgitta Rantatalo.
Stängningen är planerad till efter trettonhelgen.
– Vi ger inte upp. Jag har efterlyst konsekvensbeskrivning men har på fyra veckor inte fått ett enda dokument från kommunen där man formulerat vilka konsekvenserna blir av en stängning.
Enligt kultur- och utbildningsnämnden beslut ska över 300 000 kronor satsas på badhuset i centralorten, bland annat för de ensamkommande barnens skull.
– Vi har också ensamkommande barn här i Korpilombolo och jag har med egna ögon sett att de flitigt använder badhuset de två dagar vi brukar ha öppet, säger Rantatalo som är starkt kritisk till den centralisering som pågår.
– Det mest absurda i detta är att stängningen som motiveras med hårda sparkrav på kommunen inte kommer att medföra den besparing som politikerna tror baserat på tjänstemännens siffror över kostnader för badhusen.
– Vi har grävt i siffrorna och fått förklarat av tjänstemännen vad de olika kostnadsposterna står för, säger hon (se faktaruta).
– Kostnader är inte lika med besparingar. En del kostnadsposter kvarstår även och nya uppstår efter stängning, säger hon och tillägger att stängning medför kostnader för busstransporter och kompensering av förlorad undervisningstid.
Birgitta Rantatalo är övertygad om att det inte handlar om några större summor som skulle sparas på en stängning.
– Däremot har man tyvärr lyckats reta upp kommunmedborgare och skapa mer segregation och en känsla av att invånarna har olika värde och rätt till service beroende på var de bor i kommunen.
Byborna fortsätter kämpa – nu sätts hoppet till namninsamlingen som kan leda till byten på politikerposterna.
– Det finns ett jättestor missnöje. Det pågår en fruktansvärd centraliseringspolitik, säger läraren Reneé Smedqvist Videkull som inte hyser det minsta tvivel på att man ska lyckas få in det antal namn som krävs.