Debatten kring gruvetableringar i norra Sverige har i den senaste tidens debatt till stor del handlat om de utdragna tillståndsprocesserna i allmänhet och av Kallak i synnerhet. Kritiken har kommit från flera olika håll såväl från nej-sidan som från ja-sidan vilket vi speglat i ett antal artiklar under hösten.
Under veckan samlades ett 50-tal representanter för myndigheter och gruvföretag i Luleå för rundabordssamtal om problematiken. Samtalen är, enligt landshövding Björn O. Nilsson, en fortsättning på den dialog länsstyrelsen i Norr- och Västerbotten sedan tidigare fört med LKAB och Boliden.
– Under ett års tid har vi jobbat gemensamt för att hitta åtgärder mot den tröghet som nu finns, säger Björn O. Nilsson.
Han beskriver fredagens rundabordssamtal som en process som kommer att fortgå och han var nöjd med dagen.
– Trots att det funnits ett missnöje över processen, inte minst när det gäller Kallak, så fördes en konstruktiv dialog där vi var ense om fler saker än vad jag trodde och där många goda ideer framkom. Det finns en samsyn mellan aktörerna som kommer sig av att vi sitter i samma båt.
Förutom länsstyrelsen deltog bland annat statssekreterare Emil Högberg från Näringsdepartementet, representanter för Sametinget, Bergsstaten, Boliden, Havs- och vattenmyndigheten, Kaunis Iron, LKAB och Naturvårdsverket. Även Beowulf Minings VD Kurt Budge deltog i samtalen. Däremot var inte representanter från kommunerna inbjudna.
Jokkmokks kommunalråd Robert Bernhardsson var inte nöjd med att inte bli inbjuden till samtalen.
– Jag upplever det som att man från länsstyrelsens sida inte bryr sig om de arbetstillfällen en gruvetablering kan ge i Jokkmokk.
Landshövdingen håller delvis med om kritiken.
– Jag är själv inte nöjd över att inte kommunerna deltog. Kommunerna är viktiga opinionsbildare som ser gruvorna som möjliggörare. Men det var en fråga om hur stort möte vi kunde ha.
Kunde ni konkretisera något av det som kom fram under samtalen?
– Ja, mycket kan göras utan ny lagstiftning. I närtid kan dialogen mellan myndigheter och företag ske tidigare. På lite längre sikt är det både önskvärt och sannolikt att regeringen sjösätter en parlamentarisk utredning kring hur processen kan förändras. Det vi har sett nu är att tillståndsärendena tenderar att fastna i det politiska systemet.