Under måndagen besökte polisen Jokkmokk för ett möte med kommunledningen och socialförvaltningen. Kommunpolisen Stefan Thyni från lokalpolisområde Norra Lappland hade positiva nyheter,
– Brottsligheten i Jokkmokk har minskat markant på helårsbasis från 2016 till 2019. Om vi tittar tillbaka till 2016 och tills i dag är det 200 färre anmälningar.
– Framför allt är det våldsbrotten och så kallade personbrott som hot och ofredanden som har minskat. Stölderna har också minskat sedan 2016 då utländska ligor uppehöll sig i länet, säger Stefan Thyni.
Varför har brottsligheten minskat tror du?
– Vi jobbar förebyggande genom exempelvis trygghetsvandringar. V har också många områden med grannsamverkan igång i Jokkmokk. Det är vetenskapligt bevisat att inbrotten minskar med upp till 25 procent i områden med fungerade grannsamverkan.
– Det som utmärker Jokkmokk ytterligare är resultaten från Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökningar. De flesta som svarat känner sig trygga i samhället och med att gå ut på kvällen. Det är en tydlig skillnad mot till exempel Kiruna och Gällivare. Däremot känner man mer rädsla för att bli utsatt för villainbrott vilket kan bero på en topp under 2016 med många inbrott av ligor. Det sitter nog kvar hos många.
Under marknaden rapporterades om narkotikatillslag. Hur ser det ut med narkotikabrotten i Jokkmokk?
– Generellt sätt är det så att ju mer vi jobbar desto mer ökar antalet registrerade brott. Under marknaden gjorde vi riktade insatser. Vi baserade tillslagen på tecken och symptom på personer mestadels i offentlig miljö. De flesta var Jokkmokksbor.
Kommunchefen Monica Lundkvist understryker det gemensamma arbetet som kommunen och polisen gör som en faktor till att brottsligheten minskat.
– Det är förstås jättepositivt att vi har en trygg miljö och att man känner sig trygg i Jokkmokk. Att antalet brott gått ner är ju också fantastiskt bra. Jag vet att det var en topp under 2018 och att man sedan dess jobbat fokuserat med vissa områden. Kommunen samverkar inom olika arbetsgrupper där också skola och socialtjänst ingår. Det gör att vi kan stödja enstaka personer och göra gemensamma riktade insatser. Det kan handla om att polisen är mer synlig och att vi har gemensam information på skolorna. Kommunen och polisen utformar också gemensamma medborgarlöften baserat på resultat från och statistik och medborgardialoger.