I kommunen finns omkring 55 deltidsbrandmän som dygnet runt, vecka efter vecka, året runt står i beredskap för när larmet går. Några måste alltid vara beredda, det är ett måste för att hjälpen ska kunna komma i tid.
Det är ett pussel som läggs av platschefen Thomas Andersson.
– Det har blivit svårare och svårare att hitta frivilliga. I Jokkmokk fungerar det fortfarande hyffsat men i de andra avdelningar Porjus och Vuollerim är det desto värre, men de gör ett grymt jobb och löser det alltid, säger han.
Han kan inte riktigt sätta fingret på varför det är så. Han tror det beror på flera olika faktorer.
– Från att larmet går så måste de i beredskap ta sig från sina andra jobb hit till stationen, byta om till räddningsställ och köra ut ur porten på fem minuter. Det ställer på var man bor och var man jobbar, säger Thomas Andersson.
– Det finns helt enkelt inte lika många jobb i Jokkmokk som det gjorde förut. Dessutom upplever jag att det blivit svårare att få folk att ta på sig saker, det ser man lite överallt, till exempel i föreningar.
Just i Jokkmokk har deltidsbrandmännen fyra roterande grupper så i praktiken innebär det att de var fjärde vecka har beredskap. Då gäller det att alltid finnas redo, så inga resor till stugan, ingen öl, och bilen måste vara framskottad.
Men de som inte skräms bort av det och ändå tar sig an uppdraget får mycket tillbaka menar Thomas Andersson.
– Ingen dag är det andra lik och man känner verkligen att man gör en skillnad. För att kunna bo här så måste ju också någon vara brandman, det handlar om att hjälpa till för orten. Sedan är det inte dumt att få en extra inkomst.
Hur gör ni för att rekrytera deltidsbrandmän?
– Vi provar allt. Vi har öppet hus, annonsering, och det pågår en ständig kampanj från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Men det vi upplevt fungerar bäst är vad jag skulle säga våra egna ambassadörer. Det vill säga deltidsbrandmännen själv träffar eller lär känna någon som de tror skulle passa, säger Thomas Andersson.
De försöker också få in fler kvinnor i yrket, berättar han. Idag har de fem kvinnor i personalstyrkan, och ännu en till är på gång.
– Det fysiska ingångsprovet är att producera 250 watt på ett gångband med 24 kilo utrustning. Du går 5,6 km/h med 8 graders lutning i 9 minuter.