Första och enda gången hittills världens längsta skidlopp ägde rum var med klumpiga och nära tre meter långa skidor i ospårad terräng. Nu, 132 år senare när Nordenskiöldsloppet hålls för andra gången har deltagarna betydligt lättare förutsättningar - men det är fortfarande inget för glada motionärer och nybörjare. Loppets sportchef Daniel Tynell har flera segrar och pallplatser i långloppskategorin i bagaget, men har ändå svårt att sätta ord på exakt vad som krävs för att klara av helvetesloppet.
– Faktum är att många av oss skidåkare saknar referenser till just den här typen av skidåkning. Det är någonting annat än långlopp som jag själv sysslar med. Det är mer åt ultradistans-hållet, sade Daniel Tynell när han häromveckan var på plats i Jokkmokk och besiktade en del av sträckan.
Förberedelser i form av bra träning och en grund som gör att man fixar att stå på skidorna under lång tid kommer minst sagt att behövas. Några rejäla pass i veckan och långloppstävlingar är enligt Daniel Tynell det bästa sättet att förbereda sig rent fysiskt för den långa, tidskrävande turen.
– Täten kommer i bästa fall att åka på tio timmar, men maxtiden är på 30 timmar. Det är väldigt lång tid och det kan i min värld hända så otroligt mycket de sista timmarna. Det kommer att krävas ett rejält pannben, säger Tynell.
Men det är inte bara en bra grundkondition som krävs. Tänket kring hur man fyller på med bränsle är enligt Tynell A och O.
– Energin kommer behöva fyllas på ett annat sätt än vad man gör när man åker till exempel Vasaloppet. Att kunna åka energisnålt och energieffektivtär jätteviktigt.
Hur åker man energisnålt i 22 mil?
– Det gäller att åka smart upplagt rent taktiskt, och tekniskt. Att jobba in ett muskelminne på hur du kan nyttja sin kapacitet till fullo.
Och kost då, ska man mula pasta i flera veckor innan?
– Det är bra om du inte är tom på varken vätska eller energi när du ställer dig på startlinjen. Se till att äta ganska bra, normalt men kanske lite mer dagarna innan. Sen är det viktiga vad du gör under själva loppet, att fylla på vätska och energi regelbundet. När jag åkt vasaloppet har jag inte ätit mer än en halv banan, men i det här fallet tror jag definitivt att det krävs något ätbart. Det kommer finnas mackor, bananer och även pasta på de olika stationerna längs vägen.
Loppet härstammar från 1884, och då bestod vätskekontrollen bland annat av en stärkande konjak.
– Vi diskuterar det inom organisationen... Nä, skämt åsido, det blir ingen konjak den här gången. Inte som vi står för i alla fall, säger Daniel Tynell.
l