I februari i år kom en dom från Högsta förvaltningsdomstolen som förändrade rättsläget för flera ärenden om koncessionstillstånd, som regeringen hade att fatta beslut om.
Den prejudicerande domen rör en gruva vid Vättern, där domstolen kom fram till att det inte är tillräckligt att pröva själva koncessionsområdet, utan att hela gruvindustriområdet med dammar och andra anläggningar måste vägas in redan från start.
Det betyder nu att frågan om bearbetningskoncession för Kallak skickas tillbaka till första instans, Bergsstaten, för omtag.
– Det var väntat att det skulle bli så i och med de nya bestämmelserna, säger Åsa Persson, bergmästare.
Hur länge den nya bearbetningen av ärendet kan ta är osäkert.
– Det här omtaget kom ju lite olämpligt eftersom det är mitt i sommaren. Vi kommer inte att kunna starta någon utredning förrän i mitten eller slutet av augusti. I bästa fall hinner vi med Kallakärendet i höst, säger hon.
Kurt Budge, vd för Beowulf, är tvärt emot vad man kan vänta sig nöjd med regeringens beslut.
– Ja, faktiskt. Vi är glada över att svenska regeringen har behandlat vår ansökan och att den nu ska tillbaka till Bergsstaten. Vi vill att allt ska gå rätt till enligt svensk lag och att våra samarbetspartners och aktieägare kan känna sig trygga med att arbetet har gjorts ordentligt och att vi agerar ansvarsfullt, säger han till NSD.
– I den förra ansökan var det två saker som var de största problemen enligt utredarna och det var bland annat vårt val av transportkorridor. Nu har vi eliminerat det alternativet och jobbar vidare med andra. Den andra invändningen var hur en framtida gruva kommer att störa rennäringen. Nu håller vi på Beowulf att göra studier på rennäring, som jag hoppas ska kunna vara till nytta. Men viktigast av allt är att i och med att koncessionsbeslutet är uppskjutet så finns det mer tid för oss att föra dialog med samebyarna och invånarna i Jokkmokk. Det finns fortfarande mycket kvar att planera kring en eventuell gruva i Kallak, inga alternativ är skrivna i sten om vi hittar bättre lösningar och jag vill vara transparent i diskussionerna. Jag tror att vi kan hitta lösningar tillsammans om vi för en idédialog och från min sida finns det en vilja. Vi har 65 miljoner kronor investerade redan så vi är engagerade i detta, säger Budge.
Det är oklart vilka som kommer att behöva yttra sig i den nya utredningen.
– Vi har inte avgjort det ännu, men det är inte omöjligt att vi behöver prata med bolaget (Beowulf, reds. anm.) och länsstyrelsen igen. Och på något sätt kommer vi säkert även kommunicera med berörd sameby också.
Jakob Nygård, ordförande i Sirges sameby är försiktigt optimistisk över regeringens beslut.
– Det är ju mer positivt än att det hade blivit ett ja till en bearbetningskoncession. Den större markanvändningen som nu ska utredas betyder ju att störningarna och skadorna också kommer att visa sig bli mycket större än vad bolaget har sagt. Vi har i vår utredning sagt hela tiden att man måste titta på ett större perspektiv och se på hela markanväningen och inte bara själva hålet. Så det här är ett myrsteg i rätt riktning, säger Jakob Nygård, Sirges sameby till SVT Sápmi.
Från länsstyrelsens sida kan man inte göra annat än att avvakta.
David Berggård, miljöingenjör vid Länsstyrelsen i Norrbotten:
– Vi kan inte säga så mycket i det här läget. Vi har yttrat oss i de tidigare två omgångarna enligt lag och praxis, men nu kan vi inte göra annat än att avvakta och se om det framöver kommer att finnas fler frågeställningar från Bergsstaten som vi behöver belysa i kommande utredning.