I den nationella strategin för hållbar vattenkraft föreslår Havs- och vattenmyndigheten (HaV) miljöåtgärder på 1 400 av Sveriges totalt 2 300 kraftverk. På den listan finns inget av Luleälvens kraftverk med.
Myndigheten bedömer att miljöinsatser på den skulle få för stor påverkan på Sveriges energisystem.
– Luleälven har jättestor betydelse för svensk energiproduktion. Den är så viktig att man måste ha väldigt höga miljövinster på eventuella åtgärder, säger Björn Sjöberg, avdelningschef på HaV i Göteborg.
Christer Borg, ordförande i Älvräddarna sågade den nationella strategin.
– Den är en snedvridning åt vattenkraftsintressen, säger han.
Lule älvdals serviceorgan (LÄS) med Kurt Lundström från Vuollerim i spetsen kämpar för att fylla den 17 kilometer långa torrfåran nedströms Letsimagasinet i Lilla Lule älv med vatten igen. På fredagen var olika parter inbjudna till ett seminarium och under Björn Sjöbergs föredrag tog kommunalrådet ton mot den nationella strategin.
– Ni bestämmer er för att offra Jokkmokk i förmån för södra Sverige. Det är ett antal hundra miljoner ni väljer att investera någon annanstans trots att miljöpåverkan är mycket större i Jokkmokk, sade Robert Bernhardsson.
Efteråt utvecklade Bernhardsson sin kritik:
– Jag upplever att en myndighet systematiserar arbetet på ett sådant sätt att man undviker miljösatsningar och arbetstillfällen i Jokkmokk. Då blir jag upprörd.
Fick du gehör, tycker du?
– Min förhoppning är att myndigheterna tar till sig det ordentligt.
För några år sedan initierade LÄS ett pilotprojekt med målsättningen att försöka få till försökstappningar i den torrlagda älvfåran, något som måste ske tillsammans med Vattenfall. Jokkmokks kommun beslutade i juli att driva projektet vidare.
– Vi har fattat beslut om kartering av Lilla Lule älv med fokus på området Letsi och älvmynningen mot Stora Lule älv. Det för att få ett bra beslutsunderlag för hur vi ska gå vidare, säger Bernhardsson.
Ett alternativ som Jokkmokks kommun har efter det projektet är att skicka in en ansökan till Kammarkollegiet för om omprövning av vattendomarna för Letsi, som är från 1918.
– Först och främst hoppas vi att Vattenfall sätter sig med oss på frivillig basis, säger Kurt Lundström.
Vattenfalls representant Claes Hedenström säger att de gärna ställer upp med kunskap och resurser men inte med pengar.
– Ska man göra miljöåtgärder i Letsi måste man verkligen fundera på hur det ska gå till. Man måste titta på konsekvenserna, säger Claes Hedenström.