Bildextra ur arkivet: Renar, kyla och korv på vintermarknaden

Historien om Jokkmokks vintermarknad sträcker sig genom århundraden. Nu är det dags igen.

VARIANT. "Det här avdankade bensinfatet har av myndigheterna godkänts som korvstånd" skriver NSD från marknaden 1995. Korvförsäljaren var Joakim Kristoffersson från Porjus.

VARIANT. "Det här avdankade bensinfatet har av myndigheterna godkänts som korvstånd" skriver NSD från marknaden 1995. Korvförsäljaren var Joakim Kristoffersson från Porjus.

Foto: Kurt Engström

JOKKMOKK2015-02-04 09:32

Ikväll invigs den 410:e upplagan.

Supervalåret 2014 blev vintermarknaden i Jokkmokk ett politiskt maktcentrum där Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin tog ställning mot Kallakgruvan och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson gjorde ett utspel om att släppa renskötseln fri. Utöver det hölls demonstrationer mot gruvor för tredje året i rad.

Årets tema för marknaden är mångfald.

– Ursprunget till årets tema, mångfald, spånades fram inom den externa marknadsgruppen. Det kändes klockrent. Ordet rymmer så mycket och just till Jokkmokk har människor kommit från så många olika håll. Vi har tyskar, holländare och amerikaner som har funnits sin plats på jorden just här. Så har vi den senaste gruppen med de ensamkommande flyktingbarnen, som kan vara en resurs för hela samhället, säger Birgitta Nilsson, marknadsgeneral.

Är det en motreaktion mot förra årets spänningar?

– Inte planerat eller medvetet. Jag tror att de flesta här i Jokkmokk i grunden har en naturlig inställning till mångfald, säger Birgitta Nilsson.

Kan du berätta om invigningen som är på onsdag?

– Det blir en flaggparad med cirka 40 flaggor från de nationer som finns representerade här i Jokkmokk. Invigningen startar som vanligt med ett fackeltåg från historiska marknaden, sedan blir det tal, jojk och dans. Vi delar ut utmärkelser till knallar som har varit i 35 år. Kitok spelar några låtar, säger Birgitta Nilsson.

Företagen som får utmärkelser för lång och trogen tjänst är Steward är huvudsaken, Byske skomakeri och Jokkmokksskor. Sametingets ordförande Stefan Mikaelsson håller ett marknadstal under invigningen.

Har du fått upp marknadspulsen, hur känns det just nu?

– Jag var lite orolig i morse för det kändes så lugnt, ha ha. Men det är som vanligt, det är hektiskt och man får många frågor som ska lösas. I år har det ju dessutom snöat lite väl mycket så vi har inte hunnit märka upp platserna till knallare. Jag vill också passa på att råda dem som ska besöka marknaden att köra försiktigt för det är snörök och höga plogkarmar, säger Birgitta Nilsson.

En nyhet är att Jokkmokk har fått extra förstärkning när det gäller mobiltelefonin och den trådlösa betalningen.

– Tele 2 har varit här och satt upp en extra mast på marknadsområdet, som täcker både Tele 2 och Telia. Vi hoppas att nätet inte ska bli lika hårt belastat i år, säger hon.

Den nytillträdda kulturministern Alice Bah Kuhnke håller tal på snöscenen på fredagen, då det även är den samiska nationaldagen.

Här nedan kan ni läsa NSD:s bilaga om Jokkmokks vintermarknad (PLUS).

Några årtal – ett axplock

1605.

Samhället Jokkmokk fanns inte vid den här tidpunkten. Men Sverige kung Karl IX bestämde att en fast marknadsplats skulle uppföras. Skatter infördes, och den bestod mestadels av mat. ”Vi åt och drack med handelsmännen från kusten. Det var så vi hade gjort så länge vi kunde minnas. De gamla handelsplatserna fick inte längre användas. Vi samlades alla i Jokkmokk”, står det i Ájttes utställning om vintermarknaden.

1700-talet.

Jokkmokk börjar växa fram en aning men några hus fanns knappt. En kyrka, en prästgård och några marknadsbodar däremot.

1800-talet.

”Man måste ha varit i Lappmarken för att göra sig ett begrepp om, vilka kvantiteter kaffe en människa med god träning kan konsumera”. Citat från Otto Westerlund i Ájttes utställning. Förutom kaffe inhandlade man på marknaden mjöl, fläsk och annat man behövde. Handelsmännen kom från kusten, med sig hem hade de renstek, fisk, ripor som de sålde vidare ut i världen.

1955.

Jokkmokks kommun tog över ansvaret för vintermarknaden. Gösta Åkerlund, biograf- och hotellprofil, och dåvarande ordförande i turistnämnden fick 10 000 kronor av kommunen att anordna en jubileumsmarknad. Han förstod marknadens PR-värde, gjorde den känd i Tyskland, införde renrajden, tog dit en cirkus och fixade ett speciellt marknadsöl. Fram till 1955 var det en så kallad fri marknad. Han införde även en extra marknadsdag (lördagen). Det här ses som starten på den moderna marknaden. Det var en ovanligt varm marknad, många hade gummistövlar. En marknadssymbol togs fram, formgiven av konstnären Runo Johansson Lette. Det är en kvinna med en ren.

1978-1983. Då hade renrajden uppehåll, som en protest mot Vattenfalls planer på en utbyggnad i Sitojaur.

1992. Renracet införs på Talvatissjön. Roger Rimpi är ”grabben som har kommit med idén”, skriver NSD.

1993. Då kunde NSD rapportera att det var första gången som samerna fick hissa sin egen sameflagga utanför kommunhuset, något som dåvarande kommunalrådet Kent Ögren förbjudit tidigare. ”Men nu har hans attityd mjuknat – och när Tor Lundberg (Mp) i kommunstyrelsen föreslog att sameflaggan skulle få hissas var det inte så mycket annat att göra”, skrev NSD.

1995. Firma Rune Johansson, Ulricehamn och Margits Konfektyr, Lesjöfors, premierades för att ha deltagit vid marknaden i 30 och 35 år.

2000. Trafikmätningar införs. Besöksantalet pendlar mellan 30 000 – 40 000 fram till 2014, med undantag för jubileet 2005 då rekordmånga 80 000 besökare kom, och 2012 som var extremt kallt och siffrorna landade på 20 000 besökare.

2005. 400-årsjubileum. Kung Carl Gustaf invigde marknaden det här året. Historiska marknaden infördes.

Källa: NSD och Ájtte fjäll- och samemuseum

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!