Sedan det nuvarande älgförvaltningssystemet infördes 2012 är målet att sänka älgstammen för att minska skadorna på skogen. Men när planerna ska sättas i vår kan det blir heta diskussioner i förvaltningsgrupperna. Älgstammen misstänks ha halverats, men ändå har skadorna inte gått ner överallt. Inför årets jakt sänktes tilldelningen med nära 1 200 älgar men trots det är det nu fler "luftälgar" än tidigare i klyftan mellan målen och den faktiska avskjutningen.
En av de som delar bilden av en älgstam i fritt fall är Kenneth Karlsson, ledamot i älgförvaltningsgruppen i området som omfattar Jokkmokk och Gällivare nedan odlingsgränsen. Han hävdar att älgen, med några undantag, gränsar till att inte vara jaktbar och han tror att det blir ännu sämre.
– Skadan är redan skedd i höst och jag tror att älgstammen nu står och väger på en jävligt kritisk nivå, säger han.
Jaktåret 2020-2021 fälldes 76 procent av de tilldelade älgarna i Norrbotten, men enligt resultaten av de senaste två årens jakter ser måluppfyllelsen ut att ha sjunkit till strax över 60 procent. Sämst ser det ut i området som omfattar Kiruna och Gällivare ovan odlingsgränsen där drygt hälften av 2 879 tilldelade älgar fällts.
Längre söderut ser det inte så mycket bättre ut. Älgjägarna i Aktse, precis i porten till Rapadalen, ska vara kända för att ha mycket älg men i höstas sköt de 3 av 16 på tilldelningen, enligt Kenneth Karlsson.
– Det finns ett annat jättestort område på södra sidan Pärlälven, från fjällkanten nästan ner till odlingsgränsen, där det inte skjutits en enda älg på 90 000 hektar, säger han.
Den årliga älgobsen har minskat och älgbrist ses som anledningen. En bidragande orsak kan vara att jaktlag i dåliga tider avstår från att skjuta ko och kalv. Runt sex av tio fällda vuxna är tjurar och kalvavskjutningen är ljusår från målen. Kenneth Karlsson förstår att skogsbolagen inte vill ha skador, men pekar på att älgförvaltningen även ska ta hänsyn till livsstilen och kulturen.
– Vi kan inte gå på teater och kabaré utan för oss är jakten en del av livet. Det är livskvalitet, säger han.
Länsstyrelsen beslutar om tilldelning utifrån förslagen från älgförvaltningsgrupperna och enligt Gunilla Manbré, chef för naturresurs- och rennäringsenheten, skulle de underminera arbetet om de gick in och ändrade i planer. De ska utvärdera årets älgjakt inför viltförvaltningsdelegationen i april.
– Vi har stort förtroende för kompetensen och engagemanget som finns i älgförvaltningsgrupperna. Att gå in och peta i saker är en sista utväg men då måste det vara väldigt allvarligt och hittills har vi inte funnit anledning att göra det. Om man ser på resultatet från årets älgjakt kan man tolka det som att det finns färre älgar nu och det ligger helt i linje med de planer som tagits fram, att älgstammen ska minska för att det är stora betesskador runtom i landet, säger hon.
Skogsägarna har utslagsröst i grupperna och frågan är hur länsstyrelsen hanterar fall där jägarna reserverar sig.
– Lokal förvaltning bygger på att alla inte blir lika glada varje gång, eller blir lika missnöjda. Man respekterar varandras intressen och jag har inte hört några hårda ord eller tonlägen i de här diskussionerna. Men det kan hända att det blir annorlunda nu till hösten, säger Gunilla Manbré.