Det kommer vatten från himlen den här dimgrå dagen när vi sammanstrålar med delar av nyinstiftade Luleälvens Vattenråds styrelse i centrala Luleå. Under veckan har de besök fem orter längs älven, Luleå, Boden, Vuollerim, Jokkmokk och Porjus, för öppna möten.
– Vi vill påverka riksdagen att Luleälven inte ska undantas från miljöhänsyn. Då är det viktigt att så många som möjligt blir medvetna om att det faktiskt också är så, säger Siri Lundström, ordförande och biolog.
Sveriges största älv med 15 kraftverk som producerar 10 procent av Sveriges elproduktion undantogs via en ny lag som instiftades den 1 januari 2018 från alla miljöhänsyn trots cirka 11 miljarder Kwh in till statskassan varje år. Protesterna är, och har varit, högljudda, inte minst från Jokkmokks kommun.
– De 250 miljonerna försvinner till annat när det skulle ge en förbättrad livsmiljö i älvens närhet och i vattendragen. Det skulle även ge arbetstillfällen lokalt. Det är ett stort svek mor den kommun som har gett mest av sina naturvärden, fiske och rekreationsområden för Vattenkraftens utbyggnad. Här finns samerna som drabbats oerhört hårt, konstaterar Siri Lundström som fortsätter med att påpeka annan anmärkningsvärd siffra som inte alla är medvetna om, känner till.
– Vattenfalls miljöfond har hittills fått in 10 miljarder kronor från de nio största kraftbolagen i Sverige. Av dessa avsätter Vattenfall hälften, som tagits in från Luleälven. Miljarderna rinner, tyvärr, till största delen i väg söderut och används därmed inte i de storskaliga, norrländska vattenkraftsälvarna.
Resan och de öppna, och välbesökta, mötena har inneburit en bredare exponering vilket även det är viktigt för den fortsatta kampen för en levande älv. Där det, bland annat, handlar om att få tillbaka en viss vattenföring i de torrlagda älvfårorna nedströms dammarna. Letsi är det uppenbara och tydligaste exemplet. Här har kampen för en miniturbin med mindre tappning stötts och blötts under många år. Vattenfall har meddelat att det skulle bli för kostsamt och att älven nedströms skulle bottenfrysa.
– Vi har tagit emot motargumenten men vi önskar en oberoende utredning av möjligheterna och dess effekter, positiva som negativa. Det är svårt när utredaren är en part i målet, säger Kurt Lundström, ledamot i Luleälvens Vattenråds styrelse.