"Det är så bedrövligt hur skogsbolagen nästlat in sig i allmänningen under en lång tid genom att köpa upp privatägd mark", säger Tor Tuorda.
Under en längre tid har missnöjet puttrat bland en del skogsägare inom Jokkmokks allmänning som tycker att skogsbolaget SCA fått för stort inflytande. Missnöjet har under hösten visat sig både i en uppropslista om att kasta ut SCA ur allmänningen, och en uppmaning till bojkott – att ingen ska sälja mer skog till bolaget.
– Det är så bedrövligt hur skogsbolagen nästlat in sig i allmänningen under en lång tid genom att köpa upp privatägd mark. Allmänningarna bildades för att skydda små skogsägare från jättarnas baggböleri. Men nu äger SCA närmare hälften av all skog i Jokkmokks allmänning och sitter med i styrelsen, säger Tuorda, som är skogsägare i allmänningen och samtidigt är en profilerad aktivist som motsätter sig modernt skogsbruk.
Under en rekordstor stämma förra lördagen kom nästa drag från de missnöjda då en grupp små skogsägare lade fram ett förslag om att ändra reglementet så att stora skogsägares bestämmande skulle minska. Utöver SCA är även Sveaskog och Svenska kyrkan stora delägare.
Inom allmänningen råder ett komplicerat röstsystem som kan sammanfattas med att ett stort markägande gör att ens röst väger tyngre. I dagsläget får en enskild skogsägares röst som mest stå för en tjugondel av rösterna, men i förslaget ville man att inflytandet skulle halveras.
Röstningen mäts i mantal och förslaget föll med siffrorna 12,7 emot 12,2.
– Till huvudantalet var det betydligt fler som ville se förändringen, men de storas röster vägde tyngre. Det var otroligt jämnt, säger Tor Tuorda.
"Jag måste erkänna att jag inte förstår oron, ur mitt perspektiv är den helt obefogad", säger Bert-Olov Ström, styrelseordförande i Jokkmokks allmänning.
Bert-Olov Ström är nytillträdd styrelseordförande i Jokkmokks allmänning. Han berättar att han verkligen inte undgått den interna konflikten. Däremot säger han sig ha svårt att förstå irritationen.
– Jag måste erkänna att jag inte förstår oron, ur mitt perspektiv är den helt obefogad. Oavsett hur stor markägare du är så kan du inte bestämma mer än en tjugondel av rösterna på stämman, jag förstår inte hur det kan anses vara ett problem, säger han.
Han tycker heller inte att det är något fel i att SCA sitter med i styrelsen, trots allmänningens historiska ursprung.
– De har en plats av fem i styrelsen och de har inte ordförandeposten. Jag ser det snarare som en enorm tillgång att de sitter med, för i sammanhanget är vi andra bara lekmän, de bidrar med en enorm kompetens. Vi kan heller inte hindra någon från att vara med i allmänningen, äger du mark blir du en delägare, säger Bert-Olov Ström.
"Jag skulle säga att SCA är underrepresenterat i styrka i förhållande till sin storlek. Trots att man är en väldigt stor ägare har man max fem procent av rösterna vid en omröstning", säger Hanna Engström som representerar SCA i Jokkmokks allmänning.
Hanna Engström är ordinarie ledamot i allmänningens styrelse och representerar även SCA. Hon känner inte igen sig i kritiken om att SCA har för stort inflytande.
– Jag skulle säga att SCA är underrepresenterade i styrka i förhållande till sin storlek. Trots att man är en väldigt stor ägare har man max fem procent av rösterna vid en omröstning, säger hon.
Hur ser du på missnöjet som verkar finnas emot er roll i allmänningen?
– Jag tänker ändå att förslaget blev nedröstat av en majoritet på stämman. I en förening får man ha förståelse för att andra kan tycka annorlunda.
Du ser inget konstigt i att stora skogsbolag är med i en allmänning, med tanke på dess historia?
– Det är inte unikt i Jokkmokk. Mantalet i en allmänning följer med ägandet i en fastighet. Det ju bara konstatera att det är så regelverket ser ut.
Omröstningen var jämn, ser du någon risk att ni i framtiden kan få minskat inflytande?
– Risken finns väl. Men förslaget har varit upp på två stämmor och blivit nedröstat båda gångerna.