Tufft läge för räddningstjänsten

Räddningstjänsten jobbar inte bara med att släcka bränder. De går också en tung match mot kommunens ekonomi. "Vi gnetar och sparar för att kunna upprätthålla lagstadgad verksamhet", säger Gunnar Lundström.

Gunnar Lundström är bekymrad över framtidens villkor för kommunens räddningstjänst.

Gunnar Lundström är bekymrad över framtidens villkor för kommunens räddningstjänst.

Foto: Ludvig Wästfelt

Jokkmokk2022-01-18 20:15

Räddningstjänstens situation i Jokkmokks kommun har drivits lägst ut på sin spets sedan Vattenfall tidigare meddelat att de inte längre kommer att stoppa in sitt årliga miljonstöd för att kunna hålla igång räddningstjänsterna i Vuollerim och Porjus. 

Från och med sommaren 2022 så stavas lösningen brandvärn. En lösning som redan de befintliga deltidsbrandmännen i Vuollerim sagt sig vara helt negativa till.

Ingen av dem kommer att ställa sig till förfogande helt enkelt.

– Som det ser ut och vad som är någorlunda realistiskt är att ett brandvärn i Porjus och Vuollerim kan vara på plats om fem eller sex år. I bästa fall. Vi befinner oss i ett läge som ekonomin styr, vi kan inte göra så mycket, säger Gunnar Lundström, deltidsbrandman och säkerhetsansvarig i kommunen.

I realiteten måste den lagstadgade verksamheten hållas igång vilket för Jokkmokks del handlar om 1+4 personal. Det styrkeförhållandet har även rått i Vuollerim. Nu försvinner den. Det betyder att inte bara Vuollerim och Porjus måste vänta på utryckningen från Jokkmokk vid brand eller olycka. Om Jokkmokk åker till, exempelvis Murjek, då är centralorten tom på räddningspersonal. Murjek är en dryg timme bort.

– Det är verkligheten. Tidigare har Vuollerim varit vår närmaste resurs. Nu blir det Gällivare, kanske Älvsbyn eller Boden beroende på läget. Men, som sagt, det är ingen bra känsla alls men ekonomin styr det här. Miljonerna från Vattenfall som försvinner är närmare 25 procent av vår budget. Det är mycket pengar, konstaterar Gunnar Lundström som inte ser några möjligheter att skära ner mer än vad som gjorts de senaste åren.

– Lagstadgad verksamhet kräver lagstadgad utbildning, underhåll och övningar som i sin tur drar kostnader. Och alla i kommunen sparar.

Gunnar Lundström påpekar, på tal om ekonomi i relation, att socialnämndens underskott på cirka 12 miljoner kronor är lika stort som hela räddningstjänstens årsbudget.

– Jag klankar inte på någon, men det är verkligheten.

Vad går att göra?

– MSB och Länsstyrelsen tittar på hur verksamheterna ser ut och på hur beslut påverkar. De kan häva beslut om de anser att det inte ges likvärdigt skydd. Men det händer, vad jag vet, nästan aldrig. Ingen älskar det här. Men vi måste klara den lagstadgade verksamheten och rädda upp hedern för räddningstjänsten. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!