Samiska kvinnor i fokus

I går gick startskottet för den tre dagar långa konferens om samisk forskning som tar plats i Jokkmokk. Den samlar doktorander och forskare från Norden och Ryssland till att presentera sina projekt och bakom arrangemanget står Centrum för samisk forskning, vid Umeå universitet.<br /><br /><h3>Två uppsatser</h3>Föreläsningar hålls parallellt i lokaler i Àjtte och Samernas utbildningscentrum och först ut i det senare var Anna-Lill Ledman, doktorand vid Umeå universitet, som lagt fokus på samiska kvinnors situation från 1966 och framåt och deras skäl till att organisera sig i 1900-talets Sverige.<br /><br />- Efter att jag skrivit två uppsatser om kvinnor i jakten började jag studera kvinnors situation på andra områden och kom in på kvinnor i renskötseln. Med det kom tanken på att skriva en avhandling på samiska kvinnor. Det är få som behandlat ämnet i Sverige. I Norge däremot, har forskningen på området varit mer omfattande, sa hon.<br /><br /><h3>Pressklipp</h3>Anna-Lill Ledman hade bland annat tittat på kvinnans möjligheter att få sina krav uppmärksammade inom den samiska gruppen och hur den samiska kampen har påverkat kvinnans möjligheter att organisera sig inom den egna gruppen, samt hävda sin plats i majoritetssamhället Sverige. Studierna har hon baserat på pressklipp från ett omfattande arkiv och intervjuer med kvinnor som varit med och startat kvinnliga nätverk och ?vanliga? kvinnor.<br /><br />- Tidsperioden har jag valt just för att det efter 1960 har skett stora förändringar när det gäller både mäns och kvinnors villkor.<br /><br /><h3>Urbefolkning</h3>Under rubriken ?Global retorik och lokal verklighet - urbefolkningsidentitetens olika sidor? talade Carina Green, doktorand vid Uppsala universitet, om de olika sidorna i att tillhöra en urbefolkning på en global arena och att vara det på hemmaplan. Hon framhöll också det både komplexa och komplicerade i att avgöra vem som tillhör urfolket i ett område eller inte och vilka rättigheter som följer eller inte följer med det.<br /><br />Anna Rosengren, Lunds universitet, hade funnit den bästa informationskällan om 1700-talets samiska kvinnor i gamla domstolshandlingar.<br /><br />- Mindre välbärgat folk har varit osynliga i annat forskningsmaterial från den här tiden men med hjälp av dessa handlingar kan man få små glimtar av hur folk hade det, sa hon.<br /><br />

Samiska kvinnor i fokus

Kvinnan var en del av det som stod i fokus när en tre dagar lång forskningskonferens inleddes i Jokkmokk.- Det finns en lucka att fylla när det gäller forskning på den samiska kvinnan. Att synliggöra henne behövs, sa Anna-Lill Ledman, om sin avhandling på samiska kvinnoorganisationer.