Samebyn: "Ytterligare skäl att säga nej till Kallak"

FN-kritiken borde stärka samers rättigheter och hejda gruvan i Kallak menar Jan-Erik Länta, ordförande i Jåkhågasska sameby.

Kritiken från FN borde väga tungt i tillståndsprocessen om en gruva i Kallak, menar Jan-Erik Länta, ordförande i Jåhkågasska sameby.

Kritiken från FN borde väga tungt i tillståndsprocessen om en gruva i Kallak, menar Jan-Erik Länta, ordförande i Jåhkågasska sameby.

Foto: Kurt Engström

Jokkmokk2020-12-15 05:00

FN:s rasdiskrimineringskommitté kritiserar svenska staten för ett gruvtillstånd i Rönnbäcken, Västerbotten. Kommittén vill se ändringar i minerallagen så att samers rätt till kultur säkras, och att samiska folket inkluderas i tillståndprocessen.

Tills att detta sker så bryter nya gruvtillstånd mot en konvention.

Jan-Erik Länta, ordförande i Jåkhågasska sameby, anser att den här kritiken bör väga väldigt tungt och att förändring bör komma.

– Borde innebära stärkta rättigheter för rennäringen i exempelvis Kallak på våra renskötselområden, och även vid föreslagna gruvan i Laver, Älvsbyn, säger han.

Upprinnelsen är att Vapsten sameby anmält svenska staten till FN-kommittén. Jan-Erik Länta förstår varför man gjort det.

– Får man inget gehör inom landet så måste man till slut vända sig någon annanstans för hjälp. Det bästa vore om det kunde skötas inom landet, men det går inte alltid, säger han.

Beowulf Mining, som ansöker om gruvtillstånd i Kallak, och Jokkmokks kommunalråd Robert Bernhardsson (S) pratar ofta om förhoppningen att man ska få en fungerande lösning för gruvan i harmoni med renskötseln.

Men Jan-Erik Länta menar att det är en omöjlighet.

– Det är för oss en omöjlig ekvation. En gruva i Kallak hotar direkt samebyns existens, det finns ingen rimlig kompensation eftersom renskötseln blir en omöjlighet. 

Varför det?

– Vi kommer tvingas till mer fordonstransporter, utfodring och nyttja marker på annat sätt. Det kommer inte bli långsiktigt ekonomiskt hållbart.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!