Samebyn ser sin sista chans att påverka Kallakgruvan

Efter många år av kamp har Jåhkågasska sameby nu sin sista chans att påverka gruvbeslutet i Kallak. "Det känns som att det är här det avgörs", säger Jan-Erik Länta, ordförande.

Det är nu det ska avgöras om gruvan blir verklighet eller inte, menar Jan-Erik Länta, ordförande i Jåkkakaska sameby. "Blir det avslag känns det som att vi äntligen kan slänga alla papper med gruvor i papperskorgen".

Det är nu det ska avgöras om gruvan blir verklighet eller inte, menar Jan-Erik Länta, ordförande i Jåkkakaska sameby. "Blir det avslag känns det som att vi äntligen kan slänga alla papper med gruvor i papperskorgen".

Foto: Tommy Borg

Jokkmokk2022-01-24 06:00

Efter år av orolig väntan får samebyn Jåhkågasska snart veta om deras renebetesmarker i Kallak kommer ersättas av en gruva. Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson har meddelat att ett beslut om Beowulf minings bearbetningskoncession kommer under mars månad.

Samebyns ordförande Jan-Erik Länta känner sig både lättad över att äntligen få ett besked, och orolig över vad som ska hända.

– Oron finns alltid där men någonstans försöker man övertyga sig själv om att det inte kommer bli någon gruvetablering här. Jag vet inte vad som kommer hända men går man på ren fakta så anser jag inte det är hållbart med en gruva här, men det är politik inblandat och då vet man aldrig, säger han.

Jåkhkågasska sameby har precis som Sametinget fram till den 2 februari på sig att presentera yttranden på Unescos rapport om eventuell påverkan på världsarvet Laponia, och Beowulf minings svar på samma rapport.

Det är deras sista chans att påverka utgången.

– Även om det finns fler steg i gruvprocessen så känns det som att det är här det avgörs. Får ett bolag bearbetningskoncession så känns miljöprövningen i Mark- och miljödomstolen som en förhandling innan gruvan oundvikligen sätts igång. Blir det däremot avslag känns det som att vi äntligen kan slänga alla papper med gruvor i papperskorgen, säger Länta.

Hur tänker du?

– Godkänner regeringen det här så öppnar det dörren för fler företag att öppna gruvor eller andra exploateringar i renbetesområden då man kan åsidosätta rennäringen. Det blir prejudicerande.

Ett vanligt argument från de som vill se en gruva i Kallak är att investeringen kommer bli vändningen med befolkningstappet och det krympande skatteunderlaget. En gruva ska vara räddningen för kommunens fajt med ekonomin. 

Men det köper inte Jan-Erik Länta.

– Ser man på andra stora satsningar som gjorts i gruvindustri, vindkraft och skogsindustri så har det inte vänt befolkningstrenden, det blir inte fler skattebetalare i kommunen. Bolaget kommer tjäna pengar men man ska inte tro att de kommer lämna några pengar till skola, vård, vatten eller gator, säger han.

Samebyn har fått vida hjälp i sitt motstånd, bland annat från miljöaktivisten Greta Thunberg.

– Det känns jättebra med allt stöd, både i medier och i verkligen livet. Det är bra att vi inte står ensam och att det här intrånget uppmärksammas, säger Länta.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!