Manifestationer hålls på lördag eftermiddag i hela landet för bättre förhållanden i förskola och skola. Marschen i Jokkmokk går från parkeringen vid livsmedelsbutikerna till kommunhuset.
– Jag trodde det skulle bli något i Luleå men det hände ingenting. Då kände jag att "någon måste ju ta tag i det även i Norrbotten", säger Denise Magnusson, initiativtagare och ledamot av kommunfullmäktige och barn- och utbildningsnämnden i Jokkmokk.
Hon var tidigare gruppledare för Sverigedemokraterna men är numera politisk vilde. Besparingarna inom skolan, som drar fram över hela landet, upprör henne. Jokkmokk är inte förskonat.
– Utvecklingen är skrämmande. Kommunerna tvingas spara så mycket att de inte kan följa lagen längre och det påverkar barnen, lärarnas arbetssituation, inflyttningen, ja hela vår framtid. Det slår extra hårt mot mindre kommuner, säger Denise Magnusson.
Kommunerna sitter i en rävsax. Har du ingen förståelse för att även skolan måste spara?– Jo, det har jag. Men det känns som att förmågan att tänka nytt är liten. Och det här är också en markering mot regering och riksdag, att resurserna måste bli större.
Hur ser uppslutningen ut att bli?– Många tycker det är bra att jag engagerat mig. Jag vet också att många tycker att det inte fungerar. Men själva är de tysta och suckar att "det måste väl gå i alla fall" och det skrämmer mig lite.
Typisk svensk lojalitet?– Ja eller norrbottnisk lojalitet. Det känns som att norrbottningarna är värst. Vi kan bli 10 eller 250 i marschen, det återstår att se.