Två dagar har gått sedan flera renar misstänks ha blivit skjutna vid en skogsväg utanför Harads. Släpspår i snön kan tyda på renstöld, men det är oklart. Polisen har säkrat vissa spår som skickats på analys.
– Vi vet inte än om de är skjutna, om det varit en trafikolycka eller om någon tagit en ren, säger förundersökningsledaren Anette Krig.
Mikael Kuhmunen från Sirges sameby tror sig ha sett spår efter fem skadade renar.
– Blodspåren slutar efter någon kilometer, säger han.
Det är svårt att veta hur långt de vandrat och nu pågår sökandet inte aktivt.
– Det är onödigt att samla ihop hela renhjorden. Jag hade velat göra det men då plågar man en massa andra renar i onödan. Det är som att välja mellan pest och kolera, säger Mikael Kuhmunen och suckar.
De skadade kan ha blandat sig med andra renar, eller lagt sig ner för att dö. Ibland hittas en kula först vid slakten. Mikael Kuhmunen spanar efter avvikande beteenden men det är en balansgång att inte störa de andra renarna. En svår moralisk fråga, säger han.
– Ska man plåga hela renhjorden för att hitta igen de här? Vad man än gör blir det inte bra. Det bästa är att fara runt och se på dem som vi gör i dagsläget. När de är skadade lägger de sig i avskildhet och då är det svårt att hitta dem. Korparna får berätta var vi ska leta.
I värsta fall kan fåglarna börja äta av renen medan den ännu lever. Men det är inte bara den oron som rör sig i huvudet nu. Mikael Kuhmunen tänker på vad som kunnat hända om barnen eller hans pappa råkat ta skytten på bar gärning.
– Hade man kommit levande därifrån? Det ger mig lite obehagskänslor för det är vår arbetsplats. Hade det varit på en annan arbetsplats hade det inte varit acceptabelt. Man ska inte behöva leva med den oron, säger han.
Har du någon aning om varför man gör så här?
– Jag vet faktiskt inte, man är kanske sugen på renkött. Men då förstår jag inte varför man skadar flera renar. Det kan vara så att man inte tycker om renar och tänker att man skrämmer folk att hålla renarna borta från vägarna. Det är en vettvillings verk och jag tror inte man kan sätta sig in i hur den personen tänker. Kanske förstår inte den här personen själv vad den håller på med.
Vi har sökt kulturminister Parisa Liljestrand (M), som ansvarar för samefrågor, och justitieminister Gunnar Strömmer (M).