Staffan Yngve, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet och socialdemokrat, har ett förflutet som ordförande i polisstyrelsen i Uppsala län. Han lyssnade på Maxida Märaks sommarprat och anmälde det till granskningsnämnden.
– Det var ett angrepp på rättsväsendet, tycker han.
Maxida Märak ifrågasätter i programmet att det enligt henne inte tycks finnas resurser till att utreda våldtäkter och kvinnomisshandel, samtidigt som en renskötare kan dömas till flera års fängelse och hämtas med helikopter på grund av ett jaktbrott. Hon säger att hon refererar till två olika privata fall där hon känner de inblandade. I ena fallet har en person frikänts för en misshandel, i ett annat fall har en man dömts till fängelse för jaktbrott.
– Det blev en väldigt ensidig beskrivning, tycker Staffan Yngve.
Staffan Yngve menar att det är långt ifrån alla jaktbrott som klaras upp. Han tycker Maxida Märaks beskrivning av hur rättsväsendet fungerar blev en grov anklagelse som fick stå oemotsagd.
– Det fanns ett påstående om att polisen ägnar sig åt att flyga att helikopter där istället för att ta hand om misshandlade kvinnor. Men det finns ju ingen motsättning där. Det är klart att man ska kunna beivra jaktbrott, säger han.
Maxida Märak bemöter kritiken.
– Jag tycker jag har rätt och han har fel. Hur försvarar han de fallen jag tar upp? Jag tycker att jag har rätt annars hade jag inte sagt det, säger hon.
Yngve tror att Märak refererar till ett uppmärksammat fall från 2010 där en man dömdes till fängelse för två års fängelse för grovt jaktbrott i Arjeplogsfjällen av hovrätten. Enligt domen hade mannen kört över en järv upprepade gånger med en skoter. Snöspåren gav bilden av ett besinningslöst raseri och ett mycket allvarligt djurplågeri, enligt hovrätten. Staffan Yngve säger att han inte motsätter sig varken licensjakt eller skyddsjakt på rovdjur.
– Men det finns en sak som jag särskilt reagerar på, och det är djurplågeri. Det jaktbrottet som hon refererade till var när man hade förföljt en järv med skoter och plågat den ytterligt, säger Yngve.
Han fortsätter.
– Du får inte ett så strängt straff om du har skjutit en järv. Utan i det här var ju skoterjakten det grymma. Och en sådan sak får inte stå oemotsagd, säger han och påpekar att det inte framgick i programmet.
Maxida Märak välkomnar anmälan.
– Faktum är att det är intressant och ganska bra. Det är precis det jag pratar om i mitt sommarprat. Att direkt då man ställer sig upp för samiska rättigheter så blir det klassat som extremism. De gick kanske lite in i fällan där kan man säga. Det är ingen lögn det jag säger, det är helt sant. Jag tar också upp två privata saker om personer som jag själv känner, säger hon.
Men hon vill varken bekräfta eller dementera om det var fallet i Arjeplogsfjällen som hon pratade om.
– Det kan vara så och det kan också inte vara så, säger hon.
Men hon bemöter kritiken.
– Om någon har en aning om hur det ser ut här uppe så kan väl folk förstå att det kanske inte är helt enkelt ibland att få fatt i någonting som har dräpt så många djur som det där rovdjuret gjorde. Jag blir på riktigt så förbannad av att höra att folk fortfarande refererar till honom som en slags mördare. Och det är absolut ingen som tar i åtanke vad det här djuret har gjort för skada innan. Och vad det har gjort för skada mot människan baki. Och också den psykiska ohälsan som kommer i samband med det, säger hon.
Maxida Märak tycker att renskötarnas historiska kontext ofta glöms bort och bakgrundshistorien till varför ett rovdjur dör.
– Vaddå djurplågeri? Det här måste man också förstå. Det finns ingen renskötare som någonsin skulle vilja plåga ett djur eller ha ihjäl ett djur för att det är roligt. Man måste sätta sig in i en situation och förstå vad det är som driver en människa till att göra det som de till slut gör. Och då finns det en ganska grov historia där, men den är det ingen som vill ta i eller lyfta upp. Så även nu när ni skriver om mitt sommarprat så kommer ni lyfta fram det här till hans nackdel precis som alla andra medier gör. Så det kommer ändå handla i slutändan om att det är renskötaren som är en slags mördare.
Hon säger också att det har cirkulerat filmer i sociala medier där folk har tagit fast renar och kört över dem med skoter för nöjes skull.
– Det hade varit intressant att se dem hamna i fängelse i några år, men det vet jag att dem inte gör. Och den stora skillnaden där i de fallen är att de tyckte det var kul att köra över ett djur. Och om det är någonting som har skett mot ett rovdjur och man har använt skotern så är det ingen som har gjort det för att det är kul. Ett rovdjur är ett rovdjur för att den dräper, säger hon.
Märak säger att hon undrar om Staffan Yngve tycker att rovdjurets liv var mer värt än den dyrbara tiden som mannen fick i fängelsestraff. Yngve svarar.
– Det har inte med saken att göra. Vi har lagar och förordningar om det här med tjuvjakt och jakt på sällsynta djur. Det måste man ha regler för. Det är inte järvens liv jag talar om. Utan jag talar om att man inte får plåga de högst stående djuren. Det är väldigt mycket sättet som det här skett på och det framgår väldigt tydligt i hovrättens att det var ett grymt djurplågeri som låg bakom. Dessutom handlar det om vad media ska sända ut och inte. Det är det jag vill ha prövat här, säger han.
Anmälan från Staffan Yngve riktar sig mot Sveriges Radio.
– Det är Sveriges Radio anmälan handlar om. Jag vet att sommarpratarna har producenter som kan påverka. Hon får säga vad som helst, men producenten ska då säga till så att det inte går ut i radio.