En efter en ryggar de tillbaka och nekar. Springer åt ett annat håll, viftar bort frågan eller skakar på huvudet. Det är en onsdag i Jokkmokk och ingen i samhället vill prata om miljöfrågan, som också i förlängningen handlar om den aktuella Kallakgruvan.
Till slut är det en som vill säga något. Det är inflyttade konstnären Anders Sunna. Han har bott i både Pajala och Kiruna och tycker inte om tanken på en gruva.
– Människan är ett rovdjur som bara tar och tar resurser. Jag vill inte leva i ett gruvsamhälle, det är en annan mentalitet där. Kallare, säger han.
Malin Sundberg, Jokkmoksbo och processexpert på Vattenfall, är en av de som har vågat säga vad hon tycker hela vägen. Hon är för en gruva under vissa premisser.
– All måste väl ha rätt till en åsikt. Men det har lugnat ner sig nu och det beror nog på en blandning av att man har tröttnat lite och att man inser att det här med gruvan kommer att ta tid. Man orkar inte fightas. Sedan kan jag tänka mig att medborgardialogerna har gjort sitt, och det tror jag kommer spegla valet också, även om inte alla kommer ta ställning till gruvan ändå, säger hon.
Går det att kombinera med en gruva med att vara en vildmarkskommun?
– Jag är ju så naiv att jag tror det. Vi har stor andel skyddade områden här. Att bara bevara allt som finns utan att på något sätt kunna nyttja det, då har vi ju ingenting att leva av.
Om det inte blir någon gruva, vad har ni då för alternativ?
– Då borde vi göra lättnader för turismen i fjällen, så att vi kan visa upp den naturen på ett bra sätt. Man måste få gå in där under kontrollerade former. Vi kan inte bara låsa fast och bevara. Det kanske är dags att det blir exklusivt att bo i Jokkmokk, att vi har större rättigheter som boende i den här kommunen, både att få bedriva turism och få vistas i fjällen.
Kent Oskarsson har drivit viltföretag på orten i 28 år. Dessutom är han arbetsledare på BDX. Han har en fot i varje bransch och är kluven till det här med miljön.
– Någonting måste vi ju ha. En gruva är inte snällt mot miljön, det är det inte. Men det är ju faktiskt så att om man ska ha något, så måste man även ge. Vi har ett välfärdsland och det ska betalas på något vis.
Du är beredd att säga ja till gruva?
– Om det ger de här arbetstillfällena som det är sagt och att de kan garantera miljön.
Han tror däremot inte att gruvfrågan avgör valet lokalt.
– Jag tror man har andra värderingar som man sätter först. Det gör jag själv i alla fall.
Hur skulle det kännas om Jokkmokk blev nya Kiruna?
– Det skulle kännas hårt. Jag har jobbat i Kiruna och det är inget som tilltalar mig. Men någonting måste vi ha för att överleva. Och om det är turistnäring, så måste vi ge något även där. Det betyder att vi kanske måste öppna parkgränserna och då hamnar vi i ett känsligt område igen. Vi bor där vi bor. Det finns egentligen inga stora alternativ, staten ska ha in pengar, säger Kent Oskarsson.