En Facebookgrupp stödde de två män som dömdes till fängelse för en våldtäkt under Jokkmokks marknad 2011. I gruppen är samiska politiker medlemmar, rapporterar sameradion. Efter kritik har gruppen nu tagits bort. Svartmålning på internet blir ett allt vanligare fenomen.
Männen som är 27 och 28 år gamla begärde resning hos Högsta domstolen för hovrättens dom, men resningen avslogs med motiveringen att inga omständigheter för resning finns. Ändå tvivlar många på att de verkligen är skyldiga. I gruppen som tidigare fanns på Facebook, var 72 personer medlemmar, bland dem fanns flera samiska politiker. Nu har en motgrupp bildas, till stöd får våldtäktsoffren, som på ett kort tag fått 800 medlemmar.
Likheter med Bjästa
Två flickor våldtas, våldtäktsmannen får sin dom, men samhället ställer sig på förövarens sida.
Så såg det ut i Bjästa 2010 då två unga flickor våldtogs av en 15-årig pojke. Förövaren fick stöd och respekt av samhället, medan brottsoffren svartmålades och misstroddes. Detta trots att både tingsrätten och hovrätten funnit honom skyldig.
Nu ser historien ut att upprepa sig i Kautokeino i Nordnorge. En Facebookgrupp till stöd för våldtäktsmännen drevs av en av männens mamma, som har jobbat hårt för att få sin son frikänd, och bland annat engagerade rättskonsulten Trond Sefastsson för att samla material till en resningsansökan. Resningsansökan avslogs i maj. Mamman har kritiserat tillgången till samiska tolkar under rättegången och anmält tolkningsfrågan till kammarkollegiet.
I Facebookgruppen ingår bland annat Sylvia Blind, ordförande i Jokkmokks sameförening, och personer anställda av det norska sametinget. Blind ifrågasätter kvinnornas historia, på gruppens sida skriver hon:
"Man SOVER inte med sin våldtäktsman... jag skulle iallafall inte göra det"
– Jag tror på dem eftersom de har erkänt att de har haft sex. Jag är fundersam över om det har gått rätt till, säger Sylvia Blind, till DN.
På frågan hur hon tror att flickan känner sig när den lokala sameföreningen stödjer en dömd våldtäktsman säger hon så här till DN:
– Jag stöder inte dem för sameföreningens räkning, utan privat. Jag har inte tänkt på att jag är ordförande. Jag har trott att man får ha en egen åsikt i Sverige. Man får väl tänka som man vill, eller?
En av de våldtagna kvinnorna är ofta i Kautokeino på grund av sitt jobb och har på grund av de negativa reaktionerna blivit tvungen att ändra sitt liv, säger hon till sameradion. Hon känner att hon måste gömma sig.
Smutskastning på internet allt vanligare
Anmälningarna om förtal på internet har ökat under de senaste tio åren, visar statistik från Brottsförebyggande rådet. På sociala medier, som Facebook och Twitter kan man uttrycka sina sympatier för det ena eller andra lägret genom att gå med i olika grupper. På internetforumet Flashback hänger privatspanare ut misstänkta brottslingar med namn och adress. Martin Berg som forskat i varför människor engagerar sig i sociala medier menar att människors agerande i sig inte är nytt, snarare blir det bara mer synligt på sociala medier.
– Sociala medier blir en förlängning av samhället, men det har specifika villkor. Det man tror man delar med bara sina närmaste vänner tar många del av. Man tänker inte igenom vad som skrivs där. Samtidigt kan det man skriver där få stora konsekvenser, säger Martin Berg.
Som regel gäller att den som skrivit kommentaren själv ansvarar för det, men när det är svårt att identifiera författaren, till exempel i anonyma kommentarsfält, är det utgivaren för sajten som är ansvarig för vad som publiceras där.