Sedan 2013, när verksamheten startade, har mellan 15 och 20 personer lämnat sina jobb. Något som Sameradion var först med att rapportera.
Vi har varit i kontakt med några av de som lämnat. Deras samstämmiga uppgifter om orsaken är stora brister i arbetsmiljön.
– Det handlar om att flera arbetsmiljölagar bryts, om kränkande särbehandling och mobbning och om härskartekniker, uppger en anställd.
Det var 1996 som Unescos världsarvskommitté utsåg Laponiaområdet till världsarv. Området omfattar 9 400 kvadratkilometer och inkluderar nationalparkerna Sarek, Muddus, Padjelanta och Stora Sjöfallet samt naturreservaten Sjaunja och Stubba.
Efter många års utredande bildades Laponiaförvaltningen/Lapioniatjuottjudus som tog över ansvaret för världsarvet från Norrbottens länsstyrelse. Det är en lokal förvaltningsorganisation. I styrelsen sitter representanter för nio samebyar, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Norrbotten, samt Jokkmokk och Gällivare kommuner.
Verksamheten startade 2013 och bedrivs fortfarande som ett provprojekt. Budgeten är på mellan 10-15 miljoner kronor och pengarna kommer årsvis huvudsakligen från staten. Regeringen förlängde 2022 Laponiaförordningen, som styr arbetet, fram till sista juni 2025
Den huvudsakliga arbetsuppgiften är att underhålla och utveckla vandringsleder och byggnader i området samt ansvara för naturvårdanden. Man ska arbeta med den samiska kulturen och rennäringen och ta tillvara det historiska arvet. Arbetet leds från ett kontor i Jokkmokk.
Under hela verksamhetstiden har förvaltningen präglats av ständig personalflykt, Under 2020/21 anlitades en HR-konsult för att titta på arbetsmiljön. Men efter det har sex personer slutat, och det på grund av arbetsmiljön, uppger före detta anställda som vi pratat med.
– Styrelsen är medveten om problemen men har inte tagit ansvar för det, uppger en av dem..
Per-Jonas Parffa är ordförande i styrelsen. Han bekräftar att personalomsättningen är hög.
– Det kan finnas flera orsaker till det. Efter att HR-konsulten gjort sitt jobb ska vi kalla in företagshälsovården som ska hjälpa oss. Jag har fullt förtroende för verksamhetsledningen, säger han.
Per-Jonas Parffa tror att en orsak till att många slutar kan vara att verksamheten fortfarande bedrivs på prov.
– Vi vill ha en permanent verksamhet, men den nya regeringen har kraftigt skurit ned anslagen till naturvård, och det oroar oss, säger han.