– Nej, nej. Myndigheterna lyssnar på Vattenfall så för Luleälven är det bara nonsens. Söderut i små åar kan det ha betydelse och kanske hända något men häruppe, nej, nej.
Roland Boman har länge arbetat aktivt för att inte minst Vattenfall ska ta större ansvar för bygden efter Luleälvarna där huvuddelen av landets elproduktion sker med offrade levande vattenströmmar som pris. Boman har länge försökt nå fram via sin politiska roll i Jokkmokks kommunfullmäktige men även i olika grupperingar och sedan 2010 i den ideella organisationen LÄS (Lule Älvdals Serviceorgan).
– Politiskt är det närmast omöjligt, de vill inte lyssna på oss här uppe, de riktar in sig på storstadsregionerna. Visst har vi haft besök av allehanda riksdagsfolk genom åren och de ha lovat att agera men det har inte blivit någonting, konstaterar Roland Boman som mycket väl även känner till Åsa Widén som i dagarna presenterat sin doktorsavhandling från Umeå universitet som slår fast att utbyggda älvar kan få nytt liv genom en blygsam sänkning av produktionen.
Men 0, 5 procents minskad energiproduktion i en älv kan vattenflödet styras så att det alltid rinner genom kraftverken och därmed aldrig står stilla. Med en minskad produktion på 3, 8 procent som används till miljöåtgärder och låter vatten rinna förbi kraftverken blir skillnaden ännu större. Livsmiljön för flera arter skulle tredubblas.
– Vi har jobbat för en sådan lösning i Letsi under många år. Kostnaden för Vattenfall skulle vara försumbar och skulle gott och väl vägas upp av fisket nedströms. Men de lyssnar inte på det örat.
Samtliga 2000 kraftverk i landet ska genomgå en ny miljöprövning med start i februari 2022 i Ljungan. Avhandlingen pekar på att möjligheter då finns för skapande av nya regler för kraftverken. Roland Boman tror inte alls på detta. Han är fortsatt pessimistisk.
– Det handlar om mindre än en procent av produktionen som ska användas för miljöåtgärder. Det är bara löjligt. De anpassar till vattenkraften och inte miljön. Luleälven producerar så mycket mer än smååarna söderut men där tar de ut upp till 20 procent till miljöanpassning. Det kostar Vattenfall för mycket helt enkelt.
– Vi har en tydlig målkonflikt med det som i avhandlingen kallas ekologiska flöden, säger också Jonas Bengtsson, vd Vattenregleringsföretagen till SVT.