De senaste åren har flera utredningar på regeringsnivå ifrågasatt om bygdemedel ska få vara kvar.
– Vi har vid varje tillfälle försökt förklara varför de här pengarna är viktiga för länet, säger Victoria Sjöholm-Jansson, enhetschef Landsbygdsenheten.
Därför har länsstyrelsen dragit igång en omfattande utredning som ska ge svar på hur bygdemedel använts och vilka effekter det har gett. Någon liknande uppföljning har aldrig gjorts, enligt Sjöholm-Jansson. Efter att länsstyrelsen hade kommit på idén har även regeringen efterfrågat liknande uppgifter, att länsstyrelsen ska redovisa effekten av bygdemedel.
När utredningen är gjord vill länsstyrelsen gå vidare med att ta fram en bygdemedelsstrategi för att kunna visa på att pengarna inte används "vind för våg".
– Vi hoppas att det i förlängningen ska leda till att vi ska kunna ta fram en bra strategi för länet, om hur vi ska använda de här pengarna. Det är ett arbete vi kommer göra tillsammans med kommunerna, säger Sjöholm-Jansson.
Gällivare, Luleå, Arjeplog, Arvidsjaur, Boden och Jokkmokks kommuner, samt Sametinget, var i tisdags inbjudna till ett första möte. I inbjudan står bland annat att gruppen ska arbeta med argument för hur bygdemedel ska motiveras, hur användningen kan optimeras och vad som skulle hända om bygdemedlen försvann.
Jokkmokk är den kommun som får mest bygdemedel. Men de bojkottade mötet – till de andras stora förvåning.
Skälet: mötet hölls på fel plats.
– Vi vill att de som jobbar med att titta på de här frågeställningarna också fysiskt besöker Jokkmokk. Vi tycker att Jokkmokk är rätt plats att påbörja ett sådant här arbete, säger Robert Bernhardsson (S)-kommunalråd i Jokkmokk.
Frågan om Jokkmokk som plats för nästa möte kom upp till diskussion i tisdags.
– Det är absolut inte omöjligt att vi har något möte där. Men det fanns alternativ för dem, de hade kunnat vara med på telefon. Vi hoppas och tror att vi får med oss Jokkmokk, vi är beroende av deras synpunkter, säger Victoria Sjöholm-Jansson.
När NSD frågar Bernhardsson varför de inte var med på telefon, svarar han:
– Vi tycker det är bra om mötet börjar i den vattenkraftsintensivaste kommunen i Sverige: Jokkmokk.
Han välkomnar däremot utredningen.
– Det sker med jämna mellanrum utspel från statens sida där man funderar på att ompröva det beslut som ligger till grund för bygdemedel. Det tycker vi inte är rätt, vår bedömning är att de uppfyller sitt syfte och stärker möjligheterna för de kommuner som påverkats, säger Bernhardsson.
Bygdemedel är en kompensation till de kommuner som påverkats av vattenkraftsutbyggnaden. Pengarna fördelas av länsstyrelsen.