– Vi har ju folk som hyr kanoter av oss exempelvis och som paddlar över Purkijaur och vandrar upp efter älven. Men jag vill inte att de ska använda bron och jag försöker att inte använda den i jobbet, säger han.
Matti Holmgren driver Jokkmokkguiderna, ett företag som bland annat sysslar med hundspannskörning och av och till utnyttjar kojor och vindskydd som finns längs Pärlälven.
– Det är viktigt för oss och jag vill inte att de ska tas bort. Egentligen tycker jag det är kommunens ansvar, eftersom det är infrastruktur. Men eftersom det ser ut som det gör, Jokkmokk är fattigt, så kan jag tänka mig att många hjälper till. Bland annat vi.
Kommunalrådet Stefan Andersson (S) är bekymrad över situationen.
– Helt klart. Tyvärr har jag ingen färdig lösning. Men Pärlälven är viktig för Jokkmokk, både för lokalbefolkning och besökare. Jag kan tycka att det är synd att det inte längre finns möjlighet till så kallade gröna jobb, säger han.
Föreningen Jokkmokk jakt och fiske har sett tiderna förändras när det gäller ekonomin.
– Vi fick pengar direkt från kommunstyrelsen på det glada 80- och 90-talet, säger Lennart Hedlin, ordförande.
Han förstår problemet med Jokkmokks svaga ekonomi men är ändå besviken på kommunen.
– De ansvariga där har inte fattat vad det handlar om. Går man inte utanför 50-skyltarna så är det svårt.
Lennart Hedlin tror på lösningen med många mindre finansiärer.
– Ja, det är nog den vägen man måste gå.