Att Jokkmokk är paradiset det har Magnus Kitok Ekelund redan slagit fast. Nu sitter han i kyrkans skugga och jobbar med Paradise Jokkmokk 2: Hot love. Att lämna Stockholm och flytta hem var inte självklart men blev ändå helt naturligt.
Flykt eller längtan?
– Det fanns helt enkelt ingenting som höll mig kvar längre men beslutet att flytta hem var spontant. Separation och ännu hårdare Covidrestriktioner. December i fjol. Då åkte jag upp och bodde hos mamma och styvpappa med hund. Tänkte det kunde vara fint med sällskap under mitt skrivande. I januari kom känslan att jag nog ska stanna.
Vad betyder Jokkmokk och Stockholm för dig?
– Stockholm är en öppen, progressiv stad som växer. En hub för kreativa människor. Men den blir aldrig min identitet, den finns här. Jokkmokk har jag alltid älskat och min stora sorg är att det avvecklas. Så många gånger har jag vaknat upp efter att ha drömt att tågen börjat gå igen eller att slalombacken öppnat. Men det är en skön känsla att vara här, jag är på rätt plats i livet för det just nu.
Hur har er separation påverkat?
– Stina hade funnits där i sju år och vi hade gått igenom svåra perioder och allt emellan. Visst var det tungt men hade vi inte blivit en familj tills dess så... Trodde att jag skulle känna mig ensam som singel men friheten är stor och jag kan använda den till det jag verkligen vill göra. Jag känner mig kreativ och mår väldigt bra.
Du har tidigare berättat öppet om din ohälsa..?
– Min OCD och panikångest har jag fått en verktygslåda för. Metoder att falla tillbaka på. Jag kommer aldrig att bli helt ångestfri men jag känner inte avgrunden under fötterna. Förr sökte jag komplexitet, nu söker jag enkelhet. En kopp kaffe, en promenad, en bra låt. Det gör mig glad. Det är tre år sedan jag senast mådde riktigt dåligt. Men jag kommer aldrig att sluta arbeta med mig själv. Det var ett steg att skilja ut frisk och sjuk ångest. Frisk kan vara när du är bakis, du vet vad det är. Den sjuka är när du befinner dig utanför din egen kropp, som att ha 40 graders feber och försöka agera helt frisk. En ohygglig känsla.
Kitok av i dag?
– Jag är väldigt glad över att jag har kommit dit där jag är nu. Att jag slog igenom som 27-åring. Det är otroligt åldersfixerat i min bransch och det hade varit svårt att slå sig in som ny efter 30. Min studio är en anledning till att jag kunde flytta. Jag är oberoende, kan göra allt själv. Jag känner en praktisk frihet, jag behöver inte hjälp för att spela in.
– Musikaliskt upplever jag att Paradise Jokkmokk har ett magiskt skimmer över sig, den enda skiva jag skrivit, som jag kan lyssna på utan att det känns jobbigt. Nu följer jag upp den med Paradise Jokkmokk 2: Hot love.
Hot love?
– Jag funderade på vilken titel jag skulle vara avundsjuk på om någon annan kommit på. Då blev det Hot love. Samtidigt är det ju lite kul att jag flyttat upp hit där det är tämligen lite singlar around, ha, ha.
Jakob Hellman och ert samarbete..?
– Jakob visade att det var möjligt att göra bra musik här uppe. Han är en förebild. Han är väldigt rolig men har höga krav på sig själv. Han vill ändra. Ofta. Så skivan tog tid. Innerst inne vill Jakob bara höra att han är bra, som vem som helst. Han är en stor inspiration och en bra vän. Som tonåring visade han mig vägen ut ur det kollektivt kulturellt dåliga självförtroende som vi kan ha här uppe.
Hur menar du?
– Han hjälpte mig att våga gräva där jag står. Jag spelade in en musikvideo till Paradise Jokkmokk (2015) här hemma och då var det många som undrade om den istället inte skulle heta Paradise Stockholm, "då är det ju fler som kan relatera”. Jag förstår hur dom menar, men då missar man poängen lite. Som tur var så funkade det i alla fall.
Hur träffades ni?
– Jag arrangerade Talvatisfestivalen här för 10 år sedan och ville få med honom. Jag ringde. Han var inte så pratsam "jag spelar inte" var det första han sa. Sedan "ring om två veckor" och "ring på fredag". Inte svarade han då heller men till slut sa han ja. Jag var nervös. Undrade vad han ville ha i logen. "En kopp kaffe skulle vara fint". Och precis så är han. Han är dessutom med i matchen och har koll på Billboard. Har kan fråga om jag hört senaste singeln med Post Malone eller Drake, och jag har ingen aning.
Sista frågan får du ställa till dig själv.
Ok: Magnus, tror du att du blir kvar i Jokkmokk?
– Vet inte. Känner jag att jag börjar klättra på väggarna framåt våren så… Jag tar det som det kommer. Men som det känns just nu så stannar jag här.