Tor Erling Andreassen menar att Jokkmokk måste få tillväxt och ett differentierat näringsliv som inte finns i dag,
Vi har träffat två av meningsmotståndarna och ställt några frågor om framtiden i gruvans skugga.
Tor Erling Andreassen, 73, menar att en gruva i Kallak skulle hålla liv i en kommun som annars sakta självdör. "Det saknas respekt".
Åsa Lindstrand hoppas på ett nej men känner att stämningsläget börjar hårda igen i frågan om en gruva i Kallak.
Åsa Lindstrand, 50, menar att en gruva skulle vara förödande för Jokkmokks naturvärden och framtid. "Vi har inte råd att offra mer".
Tre huvudargument mot en gruva?
Åsa Lindstrand:
– En gruva förstör ekologin och vore förödande för naturen och miljön.
– Den skulle slå sönder renskötseln i området.
– Den skulle påverka övrig lokalbefolkning som bor där med trafik, buller och damning. Hur vi påverkas hänger ihop med hur naturen påverkas, det vill säga negativt.
Tre huvudargument för en gruva?
Tor Erling Andreassen:
– Vi behöver tillväxt i kommunen.
– Vi behöver skapa framtidstro så vi på sikt får investeringar och ett näringsliv som ser möjligheter att växa.
– Stoppa utflyttningen.
Jobb behövs, eller behöver inte Jokkmokk växa? Vilken lösning har du för att skapa arbetstillfällen?
Åsa Lindstrand:
– Jag tycker, för det första, att vi inte ska hållas skyldiga för att vi oroar oss för världsarv och vi är inte heller skyldiga till att presentera alternativ. Men det finns skonsam turismverksamhet, vi kan ta vara på vad vintern erbjuder ännu bättre och stimulera den kreativa näringen. Det går att skapa en återvinnings- och förädlingsindustri i större utsträckning. Såväl lokal, nationell som global.
Då kommer vi inte att behöva mineralerna. Förutsättningarna för urban mining finns redan här. Det är klart att bolagets egna beräkningar, som de har allt att vinna på, med löften om skatteintäkter och fina samarbetsavtal med mera, handlar om deras vinster. Vi har ingenting att vinna, personligt ekonomiskt, på plats.
Framför allt, om det skulle ge några jobb under en uppbyggnad och en brytning under15–25 år. Är det värt det? Blir det en ny gruva och en ny gruva för att få den uppbyggda infrastrulturen att betala sig? Inte värt det säger vi. Om någon säger ja är vi illa ute ekologiskt. Jag tror inte heller på nettoinflyttning, det sker inte på andra gruvorter.
Vilka effekter får gruvan?
Tor Erling Andreassen:
– Vi får ett differentierat näringsliv. Kommunen får ökad skattekraft, 50–100 miljoner i skatteintäkter per år i minst 25 år. SGU har slagit fast att det finns cirka 500 miljoner ton malm i Kallak, 76-procentig högkvalitativ malm. Det är miljömässigt och mänskligt bättre att vi kan producera egen malm än ta smutsig från utlandet.
Jag har sett gruvbrytning på andra håll, bland annat i Ryssland, och jag vill inte vara med och subventionera sådan verksamhet. Ingen ska arbeta under sådana vidriga förhållanden. Jag har varit i kontakt med näringslivschefen i Pajala och han beskriver känslan efter domen för Kaunis Iron som en stor lättnad och sammanfattade med att det råder stor framtidstro i dag.
Unesco ska titta på hur världsarvet Laponia kan påverkas av gruvbrytning i Kallak.
Vilket stämningsläge råder i dag i gruvfrågan?
Åsa Lindstrand:
– Det lugnade sig under en period. 2013 var det väldigt hetsigt. Det råder stor samstämmighet i den samiska världen att det är en dålig ide. Men jag hör att det börjar hetta till igen på vissa håll, det märks av på sociala medier att man börjar ta ställning igen.
Tor Erling Andreassen:
– Motståndarna skapar en oerhört tråkig stämning. Generellt gäller att tycker du inte som jag, då kan vi inte mötas. Det saknas respekt. Jag har respekt för renskötseln och turismen men ingen av dessa kan bära upp Jokkmokk – det är sanningen. Vi behöver mer. Vi ska vara glada för de cirka 200 som ligger borta på veckorna, jobbar och bringar in skattepengar.
Berättelsen om Kallak
Har du någon förståelse för de som är för en gruva?
Åsa Lindstrand:
– Nej, det har jag inte. Vi har lyxen att bada i dricksvatten i Luleälven och jag tycker vi har det nog bra i vår del av världen för att ha råd att inte ha en gruva. Vi måste skona planeten.
Har du någon förståelse för de som är mot?
Tor Erling Andreassen:
– Jag har förståelse för argumenten men de som, tyvärr, hörs mest är de som har lägger fram fabricerade fakta. Som att dammar ska rämna och Luleå svämmas över. Det är nonsens.
Andra bygger och skyddar sitt varumärke och klankar ner på Jokkmokk så folk skäms. Det har ingenting med gruvdebatten att göra. Jag läser och har varit på möten där absoluta felaktigheter görs till sanningar. Det gör att jag har svagt förtroende för de som säger sig vara gruvmotståndare.
De jag har full förståelse för är de som bor i Björkholmen, de drabbas hårt. Samtidigt är det likställt med Malmberget. Det är tråkigt men det händer i hela världen.
Hur ser du på Jokkmokks kommun om 15 år?
Åsa Lindstrand:
– Jag tror att befolkningsminskningen kommer stanna av eftersom många är knutna till plats och marker konkret och känslomässigt. Visar vi rätt ansikte utåt får vi fler att flytta hit med de rätta värdena. Det är upp till politiken att ordna resten kring samhällsservice. Och det finns ingen gruva.
Tor Erling Andreassen:
– Ekonomifakta förutsäger att Jokkmokk inte finns kvar om 60 år. Tappar vi i befolkning i samma takt som de senaste 30 åren så kommer kommunen inte att kunna leva. Skattekraften räcker inte. De näringar, som det för 15–20 år sedan sades skulle bära Jokkmokk, har fortfarande inte genererat tillväxt. Jag hoppas att det finns en gruva.