- Det är oerhört spännande och väldigt unikt att kunna få den här bilden av bruksanläggningarna i fjällen. Grunderna är från 1660-talet och här bröts silver fram till år 1702. Omkring 500 kilo silver blev utvunnet under 30 år. Man vet ej hur djupt de gick eftersom andra entreprenörer grävt i samma hål på 1700- och 1800-talet. De använde sig av hackor, spadar och svartkrut, säger Tim Senften.
Silver bröts vintertid
Det finns många intressanta frågor för forskningen. Hur bostäderna var konstruerade, vilken typ av timring användes? Hur levde gruvknektarna? Vad åt de? Hade de någon hushållerska? Hur var de klädda? Vad gjorde de på den lilla fritid de hade efter kanske 12-15 timmaras hårt arbete i gruvorna. Alla frågor kan naturligtvis inte besvaras nu, men i framtiden hoppas projektledaren att en utgrävning ska ske i området.vinterjobb
-Bruksknektarna jobbade med silvergruvorna vintertid. Om sommaren var gruvhålen fyllda med vatten. De bodde där uppe och hade en huvudbyggnad, ett kolhus och bastu. Sådana saker vet vi men hur det såg ut mera i detalj det vet vi intei dag, säger Senften.
Kenneth Awebro vid Luleå universitet är vetenskaplig ledare för projektet. Han har författat boken Luleå Silververk som beskriver det norrländska silververkets historia. Arkeologerna Lennart Klang, Luleå och Ola Nilsson, Stockholm, deltar också i undersökningen som omfattar fyra intensiva dagar.
Projektet sker i samverkan med Södertörns högskola, Àjtte svenskt fjäll och samemuseum, Stockholms universitet, Jernkontoret, Sparbanken nord och utbildningsföretaget Laplandica.