Frågan om gruvetablering i Jokkmokk är het och har uppmärksammats i media både på riksplan och internationellt.
I kommunhuset ska tjänstemännen i år ta fram en så kallad planberedskap för en eventuell gruvetablering. Det ska finnas en tanke för hur Jokkmokk ska lösa infrastruktur och bostäder vid en möjlig gruva i kommunen. Parallellt med det ska kommunen fortsätta sitt arbeta med att stoppa utflyttningen från orten.
Jokkmokks glansperiod
När Jokkmokk hade sin glansperiod befolkningsmässigt var man som mest 11 666 personer, det var slutet av femtiotalet. Nu bor cirka 5070 människor i Jokkmokk. Det är i huvudsak yrkesverksamma människor i barnafödande ålder som flyttar och inflyttningen till kommunen är i huvudsak av pensionärer.
- Går vi tillbaka tolv år så tappar vi i genomsnitt sextio personer per år, det är mycket, säger Magdalena Fjellner, utvecklingschef i Jokkmokk.
Men, tillägger hon:
- Vi har ändå de senaste åren legat bättre till, befolkningsminskningen är inte lika stor nu som för åtta, nio år sedan.
Hemvändare- och en nöjd sådan
Elsa Lindholm Blind, 37 år, är en hemvändare till Jokkmokk. Hon flyttade tillbaka efter studier på annan ort.
- Jokkmokk är bra för barn, det är litet och det finns stora fördelar att bo här med sin familj. Det är enkelt och billigt att bo här, säger hon.
Hon är dock också oroad över utflyttningen och pekar på att om kommunen tappar för mycket folk blir det svårt att behålla samhällsservice som bra skola, vård och annan omsorg.
- Jag vill att hela Sverige ska leva, inte bara städerna. Jag önskar att vi skulle få hit lite statliga myndigheter som ger jobb, varför ska allt centreras till Stockholm, frågar hon sig.
Magdalena Fjellner förstår oron.
- Det är problematiskt att det är yrkesverskamma som lämnar orten, ju fler som arbetar ju fler kan ju betala skatt och då kan man ha bra underlag för att ge service till medborgarna , säger hon.
Hur mycket tål Jokkmokk att krympa innan samhället dör ut?
- Det är bra fråga som jag inte vågar spekulera kring. Det finns statistik som menar att det finns en brytpunkt när kommunerna inte klarar av kommunala servicen längre, men det beror på hur själva kommunen ser ut. Vi bor i en stor kommun geografiskt och det är klart, kostnaderna för att hålla kommunal service blir då högre jämfört med en liten kommun.
Vad gör ni åt problemet?
- Vi jobbar med att utveckla utbildningssidan, som att ha samarbete med universitet. Vi initiativet Fokus Jokkmokk, det är ett projekt där man jobbar med fokus på inflyttning och service till medborgare.
- Vi kan erbjuda personlig service till medborgare som är intresserade av att flytta hit, det kan handla om att hitta rätt boende eller hjälpa till att få in barn på fritidsaktiveter.
- Vi är inne på vårt tredje år och det har gett resultat. Projektet löper ut nu under 2014, så vi får se hur vi fortsätter sedan.
Ett problem för rikspolitiken
Mats Dahlberg, miljöpartist i Jokkmokk är emot en gruvetablering, trots att det skulle kunna ge mer jobb till orten under gruveran. Priset är för högt anser han och pekar på att frågan om glesbygdens överlevnad måste bli en prioriterad fråga på riksnivån.
- Ungdomar flyttar till större städer, det är en process som pågår i hela världen. Jokkmokk är inte värre än någon annan inlandskommun, säger han.
- Jag tror inte att vi under vår livstid kommer att se att 10 000 invånare i Jokkmokk och det kanske inte är målet heller.