Niklas Östman vaknar på fredag morgon den 8 januari 2016 och åker som vanligt till jobbet på räddningstjänsten i Gällivare. Direkt han kliver in genom dörren möts han av överordnande som säger att omedelbart måste sätta sig i en helikopter som står redo.
– Jag hoppas att man aldrig någonsin mer får höra att man måste ut på helikopter för att ett flygplan störtat i fjällen. Något sånt kommer jag aldrig att glömma, det kan jag lätt säga, berättar Niklas Östman.
Ett postflyg på väg mot Tromsö störtade rakt ner i marken i 900 kilometer i timmen och vid kraschen omkom planets båda piloter som var 42 och 34 år gamla.
– Vi fick konstaterat tidigt att det nog inte var någon överlevande men inget hade kunde förbereda en på när man först såg olycksplatsen. Det kändes overkligt när man flög över fjället och såg ett litet hål och vet att ett stort flygplan försvunnit i det. Ingen kan förbereda sig för en sådan syn och den första anblicken på det där hålet kommer för alltid ha etsat sig fast hos mig, säger han.
Helikoptern landar en bit från olycksplatsen och det första de möts av är en stark lukt av flygfotogen som fyllt luften omkring dem. De är inte först på plats men annan räddningspersonal har inväntat Niklas Östman för att bedöma farorna innan någon närmat sig kraschpunkten.
– Flygfotogen är inte jättefarligt i korta stunder men vi närmade oss ändå hålet med vinden i ryggen för säkerhets skull, berättar han.
Planet hade mer eller mindre pulveriserats och i gropen möttes de av ett hål med en dimension på ungefär 1x1,5 meters bredd där en stor mängd ofrusen vätska flyter omkring.
– Eftersom det inte fanns några överlevande bestod vårt arbete främst av miljöarbete och vi började pumpa upp vätskan ur kratern. Sammanlagt pumpade vi upp 1 400 liter på platsen, säger Niklas Östman.
På lördag 9 januari klockan 17.00 har olycksplatsen sanerats och Niklas Östman bryter arbetet på platsen med räddningstjänsten.
Hur hanterar man när något sånt här händer?
– Man kopplar bort en del av det. Folk glömmer lätt att vi är människor vi med. Men är man inne i en insats så tänker man bara på sin position, vad man måste göra och vad som ska komma skall, säger Niklas Östman.
– I efterhand är jag väldigt tacksam för miljörestvärdesledaren Peter Markstedt i Skellefteå som hela tiden hjälpte mig med information om vad som kunde vara farligt vid flygolyckor. Han var en stor hjälp.