Anna Kuhmunen tar emot oss i sitt hem i Jokkmokk en snöig novemberdag. Just nu befinner sig renarna uppe i Kvikkjokksfjällen, någonstans i Sulitelmaområdet vid den norska gränsen. Det är snart dags att samla ihop dem och se till att alla kommer ner från fjället.
Annas man Erik är renskötare och när han är till fjälls brukar familjen vara ifrån varandra under långa perioder.
– Jag har alltid haft en dröm om att vi ska kunna göra det här tillsammans. Jag vill också vara med på renskiljningar, kalvmärkningar och ta del av det livet. Men det är ekonomiskt ohållbart, i vår familj inbringar renskötseln inte den typen av pengar men det har ett högt kulturellt värde. Jag måste se till att pengar kommer in jag också. Då slog det mig, kanske är egenföretagande den ultimata formen för vår familj och det liv vi lever nu, säger Anna.
Nu har hon förverkligat sin dröm. För ett år sedan startade hon turistföretaget Silba Siida tillsammans med sin man.
– Varje vinter tar vi hem några renar, de som är svaga eller de som man har missat att märka. Vi åker ut varje dag och matar de här renarna, så jag tänkte att det vore ett ypperligt tillfälle att visa upp det här till människor och samtidigt få en intäkt, kanske kunna täcka kostnaderna för det foder vi ger och den tid vi lägger ner.
Att verkställa idén gick faktiskt ganska lätt, menar Anna. Mycket tack vare människor runt omkring, peppande kompisar som också är egenföretagare.
– Jokkmokk måste toppa statistiken för eget företagande. Det blir en snöbollseffekt, de här människorna har säkert i sin tur blivit peppade av någon som sagt ”du klarar det, det är inte så krångligt, vi hjälper dig, ring oss mitt i natten om du har minsta fundering”. Hipps vipps så hade jag satt igång den här bollen och den bara rullade på för att det var så många människor som hjälpte mig. Det är helt otroligt vad Jokkmokk kan ge, jag tror inte det hade varit så här enkelt någon annanstans, säger Anna.
Silba Siidas guidar idag turister från hela världen som får uppleva den samiska kulturen genom att vara med om allt ifrån renskötsel till matlagning.
– De får komma och se hur ett vanligt liv här uppe kan te sig. Folk får handgripligen vara med. Det är inte en pjäs där de får stå som åskådare utanför staketet och titta, utan det är en autentisk vardagssituation som utspelar sig. Det är jag och det jag gör.
Anna berättar att hon guidar många holländare, tyskar och engelsmän.
– Många har tjänat mycket pengar men helt tappat bort sig själva på vägen. Det enda de vill är att vara ute i skogen, göra upp en eld och koka kaffe. De har glömt vad livskvalitet faktiskt är. Det här är en väldigt rogivande plats, man får träffa människor som gör riktiga saker för att de har ett kall i livet. Skulle jag vilja tjäna pengar skulle jag ha gjort något helt annat, men jag har valt det här för att vara nära renen, naturen, min man och våra barn.
Hur är responsen från turisterna?– De blir chockade för att de har så lite kunskap om något som sker här året om. Men samtidigt väldigt berikade. Jag uppmanar mina gäster att berätta vidare det jag berättar för dem, de är ambassadörer för vårt folk. Böcker i skolan nämner knappt mitt folk, vi behöver folk som berättar vår historia.
Vad betyder det för dig att visa upp samekulturen?– Det är allt. Det är a och o, framförallt för mina barns skull. Man blir som en alfahona när man får barn, jag vill bara att de ska ha det bästa. Rätten till land och vatten, betesmarker, skogar, ja listan kan göras hur lång som helst. Saker som hela tiden tas ifrån oss, som jag tycker att mina barn ska ha rätt till, säger Anna.