Länsstyrelsen representerades av Camilla Carlsson och Frédéric Forsmark som presenterade en reservatsbildningsprocess som innebär att ytterligare 20 000 hektar mark avsätts i Jokkmokks kommun. Allmänningsdelägarna reagerade starkt mot förslaget.
– Det dröjde inte mer än fem minuter så var kritiken högljudd, säger Lars Pekka, skriftställare med insyn i skogsfrågor.
– Det handlar om en principfråga. Delägarna undrar hur mycket av deras mark som blir reservat, om det stannar vid 20 000 hektar eller om det blir mer, säger allmänningsförvaltare Christian Rimpi.
Själva reservatsbildningsprocessen tar ofta flera år och gör att skogsmarksägarna kommer i kläm eftersom marken inte får brukas under själva processen.
– Den direkta konsekvensen blir att inget av de stora skogsbolagen får köpa virke på grund av certifiering, säger Christian Rimpi.
70 procent av Jokkmokk kommuns yta är i dag redan skyddad av nationalparker och naturreserverat och mycket av allmänningsdelägarnas kritik handlar om att Länsstyrelsen i stället bör välja att skydda områden på andra ställen i Sverige.
– Att reservatbildningen blir i Jokkmokk tror jag helt enkelt beror på att det är lättare att göra avsättningar i inlandet där det är glesare med folk. Sedan är det så att gammelskogarna som ska bevaras finns i inlandet, säger Lars Pekka.
När området blir reservat kommer skogsägarna ersättas med mark på annat ställe.
– Men marken kan placeras lite var som helst och jag tror inte så många är sugna på att ha den vid kusten till exempel, säger Christian Rimpi.