Vissa ser gruvan och de upp till 300 jobb den kan skapa som en räddning för en kommun som sakta men säkert avfolkats och har det tufft ekonomiskt.
Andra tycker att en gruva solkar ned Jokkmokks image och oroar sig för hur miljön, besöksnäringen och rennäringen påverkas.
Miljöpartiets fullmäktigegrupp tog ställning mot en gruvetablering efter den information som prospekteringsbolaget Beowulf mining bjöd på i samband med kommunfullmäktige i början av oktober.
— Bolaget hade inga svar på självklara frågor som vilka miljökonsekvenser en gruva kan få. Vi hade fler frågor efter mötet än före, säger Henrik Blind (MP), politiker och renägare.
För Henrik Blind är det en självklarhet att säga nej. Han drar paralleller till vattenkraftutbyggnaden.
- Det gav stora sår, både i naturen och i själen på Jokkmokksborna. Jag minns själv när jag gick i skola och de stora avvecklingarna i Vuollerim och Porjus kom. Hela bygden var i chock. Vattenfall svek oss. Och om ett statligt bolag beter sig på det sättet, vad tror då folk att ett utländskt privatägt bolag ska ta för hänsyn till det lokala?
Trots uppgifter om upp till 300 jobb tycker Blind att priset är för högt.
- Det är lätt att hänge sig åt snabba lösningar. Man ska komma ihåg att en gruva är ett kortsiktigt projekt, som varar 20-25 år. Kanske lite längre säger en del. Men som ger sår som aldrig läker. Okej, en gruva ger nya jobb. Men hur många jobb försvinner? En gruva får enorm påverkan på de stora befintliga näringarna. Dels på platsen men även vad gäller infrastrukturen. Oavsett hur malmen ska fraktas kommer transporterna att ske rakt igenom flera vintergruppers renbetesområden. Hur många renskötselföretag måste läggas ned? Hur många jobb försvinner inom ekoturismen när Jokkmokks varumärke får sig en törn?
Britt-Inger Söderberg, ordförande i Företagarföreningen i Jokkmokk, är positiv till en gruva. Hon poängterar att man noga måste se över konsekvenserna, exempelvis för turismen och rennäringen - men att de positiva effekterna väger tyngre än riskerna.
- Något måste hända för att vända utvecklingen och sett till hela kommunen så är en gruva guld värd. Det är ljuset i tunneln som vi äntligen ser. Något som kan ge framtidstro och få folk att hålla ut i svåra tider och kanske även våga satsa. Vi behöver jobb för att folk ska kunna fortsätta att leva och bo här i Jokkmokk och en gruva ger jobb. Dessutom blir det bieffekter i form av att affärerna får ett större kundunderlag och att infrastrukturen får ett lyft.
Kommunen måste tidigt in i processen och ta för sig, menar Söderberg också.
- Jag tycker att kommunen ska försöka gå in som delägare i gruvbolaget som ska bryta malm. Då säkerställer man att en del av vinsten stannar i samhället och kan användas till samhällsservice. Exempelvis att vi kan bygga nya bostäder som folk har råd att bo i, det görs inte i dag. Vi vet redan att gruvbolagen tar in en hel del folk utifrån, att de bor i baracker och husvagnar och sedan pyser hem och skattar i sina hemkommuner.
Läs mer i lördagens tidning: