Andreas Johansson, 31 år, är forskare i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet och har nyligen avslutat sitt omfattande avhandlingsprojekt. Avhandlingen i sin tur kommer att försvaras under en disputation i Luleå den 10 november. I sitt projekt har han studerat ett antal gruvkonflikter i norra Sverige med ett särskilt fokus på konflikten kring gruvprocessen i Kallak, Gállok, som han har följt under fem års tid.
Under Kallakprocessen har dialog presenterats som en central del hos Jokkmokk Iron Mines som lagt in återkommande möten i sin officiella planering. Fokus ligger på öppenhet och tydlighet mot lokalbefolkningen och då inte minst mot samerna som är verksamma i området och som under hela processen varit emot en gruvetablering. Just nu väntas svar från Högsta förvaltningsdomstolen på samebyarnas överklagan av regeringens beslut att ge gruvbolaget koncession i Kallak, Gállok.
Målet med Andreas Johanssons avhandling har varit att utforska just potentialen av dialog mellan aktörer som är inblandade i konflikter gällande naturresurser och markanvändning. Avhandlingen innefattar både studier av forskarledda dialogprocesser och formella dialoger och samråd enligt minerallagen och miljöbalken.
– Det finns en växande tilltro till dialog bland både stat och företag, som bygger på övertygelsen om att väl utformade dialogprocesser kan bidra till samförstånd och gemensamma handlingsvägar. Men faktum är att vi vet väldigt lite om vad som är möjligt att åstadkomma med dialog i sådana här typer av konflikter, menar Andreas Johansson.
Studierna visar att även i de mest väldesignade dialogprocesserna bibehåller deltagarna sina positioner.
– Det sker väldigt få förändringar. Istället håller aktörerna i stor utsträckning fast vid sina positioner och blir mer skickliga på att argumentera för sina ståndpunkter.
Men det finns även en uppsida av att delta i dialog.
– Om dialog genomförs på rätt sätt kan det bidra till att samtalsklimatet blir bättre och konflikter mindre destruktiva. Detta var tydligt i Jokkmokk, där de aktörer som deltog i de forskarledda dialogprocesserna utvecklade en ömsesidig respekt samt en ökad kunskap och acceptans för varandras olika synsätt.
Andreas Johansson betonar att dessa resultat visar på vikten av väl genomförda dialogprocesser, något som kräver betydande ansträngningar och resurser. Men.
– Det löser inte konflikterna i sig. Dialog kan användas som ett verktyg för att identifiera olika handlingsvägar, men i slutändan måste någon fatta beslut som kommer att ha vinnare och förlorare. Därför är det viktigt att säkerställa att lagstiftningen och beslutsfattandet uppfattas som legitimt av alla aktörer, även de som inte får sin vilja igenom.
Andreas Johansson understryker även vikten av att staten blir tydligare i sina intentioner när det gäller markanvändningsfrågor.
– Staten måste göra val, exempelvis mellan en livskraftig rennäring och storskaliga industrietableringar. Att blunda för att detta är konkurrerande intressen och tro att dialog kan skapa samexistens mellan dem kommer inte att leda till något produktivt, konstaterar han.