Gruvboomens baksida

Gruvplanerna i Kallak, nordväst om i Jokkmokk och Rönnbäck söder om Tärnaby har flera gemensamma nämnare. Det säger SVT-journalisten Arne Müller, författare till reportageboken ”Smutsiga miljarder – den svenska gruvboomens baksida”.

Journalist Arne Muller har skrivit reportageboken Smutsiga miljarder som kom 2013.
- I början var alla glada över de nya jobben som kom med gruvor eller planerade gruvor. Men det finns mer än så att berätta, som ökad miljöskuld, säger han.

Journalist Arne Muller har skrivit reportageboken Smutsiga miljarder som kom 2013. - I början var alla glada över de nya jobben som kom med gruvor eller planerade gruvor. Men det finns mer än så att berätta, som ökad miljöskuld, säger han.

Foto: Fotograf Erland Segerstedt

Jokkmokk2014-01-08 08:55

Rönnbäck och Kallak hamnar i kategorin fyndigheter som tidigare har bedömts ha legat för dåligt till och haft för låg mineralhalt för att brytning ska ha varit intressant. Nu när efterfrågan är stor blir fyndigheterna intressanta.

– Men det är krångliga transportvägar, och det är antingen väldigt dyrt eller väldigt tjorvigt och även om det inte är tättbefolkat ska man förbi tusentals människor innan man når en järnväg, säger Arne Müller.

En annan likhet mellan Rönnbäck och Kallak är mängden avfall vid en produktion.

– Det blir enorma mängder och gruvnäringen redan i dag den största producenten av industriavfall. Mängden kommer att mångdubblas, det mesta man plockar upp ur jorden vid dagbrott kommer att vara avfall, säger Arne Müller.

Med gruvavfall kommer behovet av en säker miljöförvaring.

En procent av all elström

En till mellan Rönnbäck och Kallak är energiförbrukningen – en underdiskuterad fråga, enligt Arne Müller.

– I Rönnbäck räknar man med att använda nära en procent av hela Sveriges elförbrukning. Även i Kallak räknar man med att det behövs stora mängder el, säger han.

– Lägger man till det dieseldrivna maskinerna i gruvan och lastbilarna som ska sköta transporterna får man väldigt stora koldioxidutsläpp. Vårt mål i Sverige är att vi ska minska utsläppen kraftigt och om vi ska göra de här typen av gruvprojekt då finns det goda skäl att i ärlighetens namn prata om hur vi ska minska koldioxidutsläpp någon annanstans, men den diskussionen finns inte, säger Arne Müller.

Oscar Sundevall, näringsministerns Annie Lööfs pressekreterare, säger att man jobbar på frågan om gruvor och miljöpåverkan på regeringsnivå.

Naturvårdsverket pekar på i sin utredning ”Färdplan 2050” att alla sektorer måste minska sina utsläpp, inklusive industrin, för att nå Sveriges klimatmål för 2050 som är ett så kallat koldioxidneutralt Sverige. Den är just nu under beredning i regeringskansliet.

Miljöfrågor är globala

Anders Lundkvist, som jobbar för gruvornas branschorganisation Svemin med miljöfrågor, pekar på att klimatfrågor är globala.

– För att bygga upp Kina och Indien krävs tillskott av järn och stål till marknaden och vi ställer höga krav på energieffektivitet och klimatpåverkande utsläpp i Sverige. Producerar vi inte malmen och stålet gör någon annan det, med sämre miljöprestanda.

Han förutsätter att eventuella nystartade gruvor kommer hålla samma nivå som dagens gruvor vad gäller miljöhänsyn.

– Det ska vara hårda krav och svårt att öppna gruvor och så är det i dag. Ett företag är ansvarig för att lämna de underlag som krävs för att domstolen ska vara nöjd och kunna fatta beslut om miljötillstånd. Kompletterar man inte materialet så kommer man inte fram i processen och får inte tillstånd för ny eller utökad verksamhet, säger Anders Lundkvist.

Blaiken

Han medger att det finns enstaka exempel inom gruvnäringen som visar på brister i miljöarbetet.

– Blaiken är ett exempel på företag som sökte tillstånd och startade verksamhet som därefter stängdes snabbt. Där får man säga att företaget, myndigheterna och domstolen var dåliga på att reglera den ekonomiska säkerheten för verksamheten.

Dock pekar Anders Lundkvist på att lagstiftningen har skärpts.

– Med Blaiken gällde tidigare lagstiftning, då fanns inte möjligheter att kräva avsättningar i förtid för efterbehandling på samma sätt som finns i dag. Nu krävs att man har en ekonomisk avsättning hos länsstyrelsen som motsvarar kostnaden för en efterbehandling och kontroll under hela verksamhetstiden.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om